När folk blev stora och Voldemort vann.

Jag tog Xenia i handen och transfererade oss utanför Voldemorts hus.
Eb dödsätare kom genast och öppnade och vi gick in.
- Var är Cara?, sa jag till en dödsätare och han följde med oss till köket, som om jag inte hittade dit själv.

( Måste sova nu, natt natt ♥)

(natti natti bäbisen ♥ )

Jag lyfte blicken när Laura kom in med ett barn
"Du måste vara Xenia?" sa jag och hon såg förvånat på mig
"Hon har tappat minnet" sa Jezebel och Xenia log
"Ja det är jag" sa hon och såg sen på Bella som satt och åt
"Stirra itne på mig" sa Bella vasst och Fai drog henne i håret
"sluta vara elak" sa han och jag log

Xenia nöp hårt tag i min hand men sa inget.
Hon stirrade på Bella, mer trottsigt än räddt och log.
- Du vet att du inte får skada mig va?, då ropar jag på Fai så kommer han ochdrar dig i håret, skrattade hon.
- Du kan själv dra henne i håret om det behövs, sa jag och log men fy så nervös jag var att lämna ifrån mig Xenia.
Även om jag visste att det var nödvändigt.

Fai såg på Xenia "gör det, de är riktigt roligt" sa han leende och Bella såg på dem
"Du skulle bara våga dra mig i håret för då kan du inte roppa alls sen" sa Bella allvarligt och jag såg på henne. hon var inte alls samma eprson som igår
"Jag vill också lära mig av Bella" sa Fai och jag såg på honom
"Det får Bella och Xenia bestämma. de kanske inte vill ha dig där" sa jag
"Får jag vara emd?" frågade Fai hoppfullt

Jag log mot Fai, det var det bästa han kunde ha kommit på vid det här laget.
Xeniasåg på honom och skrattade.
- Ja, det får du Fai, det blir mycket roligare då, sa hon och släppte min handoch ställde sig vid Fai.
Bella såg på dem och muttrade något ohörbart, det måstevara jobbigt att ta order av en 5 åring.
- Ja, jag har väll inge val i den frågan, muttrade hon irreterat till Fai.

"Nej det har du inte" sa Fai nöjt och de gick ut med Bella ur rummet men jag stannade henne i dörren
"Var snäll nu, minsta skråmar på honom och du får betala för det" sa jag hotfullt och hon bugade och de försvann sen och jag satte mig ner hos de andra
"även om du inte minns något vet du hur man beter sig" sa min far och jag log lite

Jag såg efter dem när de avlägsnade sig och hoppades att det skulle gå bra.
Det kanske inte var den bästa lösningen men jag ville att Xenia skulle råka illa ut.
Men å andra sidan så ville jag att hon skulle klara sig i denvärld hon skulle växa upp i.
Jag ville inte att hon skulle bli som nån liten god människa som inte hade några rättigheter, nej jag ville att hon skulle klara sig bra.
Jag satte mig ner vid Cara och såg på henne.
- Minns du mer idag?, sa jag vänligt.

jag vände mig mot Laura och log
"lite, jag ser fler bilder men de hjälper mig inte" suckade jag men log sen "men jag klarar mig bra ändå" sa jag och drack upp teet och undrade vad Bella egentligen skulle lära dem

Jag nickade och log mot Cara.
- Ja, jag hoppas det, sa jag lätt ovh log.
- Så vad ska du göra idag då Cara?, sa jag och såg på henne.

"Jag klarar mig nog alltid. jag är inte helt hjälplös" sa jag leende och de andra nickade
"Jag funderar på att besöka platser som kommer upp i mitt minne och se om de hjälper mig minnas" sa jag