När folk blev stora och Voldemort vann.

( Hahaha XD kanske inte det du är ondskan själv XD )

- Du gör som du vill, det är din dotter, sa Neville ansträngt och reste sig upp.
- Neville jag vet vad du tycker och i vanliga fall, i en vanlig värld hade jag hållt med dig men så är det inte nu.
Och de är trevliga personer, och de kommer inte att skada henne, sa jag och handrog upp mig på fötter.
- Nej, du harväll rätt, sa han och vi gick in i sovrummet och la oss.

(haha ja jag är ju det och tack för komplemangen xD)

"Kom nu så går vi och lägger oss, sömn kan hjälpa" sa han och jag nickade och vi reste oss upp och smög in i rummet där Fai redan låg. vi kröp ner i sängen och somnade

( Varse XD )

Vi vaknade på morgonen av en hoppande Xenia i sängen.
- Idag ska jag till Bella, sa hon glatt och Neville himlade med ögonen.
- Och jag ska till skolan, sa han roat och vi gick till köket för att göra frukost.

jag vaknade på morgonen och ryckte till när jag inte visste vart jag var men lugnade mig när Jezebel låg bredvid. jag litade på honom och jag förstod snart att jag var i mitt rum. Fai kom fram till oss
"godmorgon mamma" sa han piggt och jag log och lyfte upp honom
"Godmorgon" sa jag och vi gick enr till köket
"Jezebel då?" sa Fai undrande
"han kommer när han vaknar" sa jag och började laga mat

Vi satte oss vid köksbordet och började äta, Xenia kunde knappt sitta still och jag undrade hur det skulle gå för henne.
När vi hade ätit klart vinkade vi adjö till Neville och han försvann till skolan.
- Jaha, då är det väll bäst att vi duschar först, sa jag och tog Xenia i handen.

Jezebel kom in i köket och kysste mig
"Godmorgon ängel" sa han och jag skrattade lite
"Godmorgon själv" sa jag leende och Fai såg på honom men en sur blick
"jag glömde visst någon. godmorgon busfrö" sa Jezebel och rufsade om hans hår och vi satte oss ner

Vi duschade och klädde på oss innan vi satte occ ner i soffan.
- Ingen ide att komma till dem såhär tidigt, bäst att låta dem vakna först, log jag och vi satte oss ner med varsin bok.

Bella kom in i köket i en blodröd klänning och jag log lite.
"Minns min lilla vildkatt något mer?" sa hon
"nej, inte egentligen, men du passar i klänningen" sa jag leende
"Tackar. den gör blodet osynligt" sa hon och satte sig ner och började äta
"du får inte skada Xenia" sa Fai bestämt och såg allvarligt på Bella som tänkte protestera och han tog tag i hennes hår "förstår du?" sa han och hon nickade
"ja jag förstår, släpp håret nu" sa hon och drog loss det och jag skrattade lite roat. ja han var speciell och det hade han alltid varit

Jag såg allvarligt på Xenia och tog undan hennes bok.
- Om Bella gör dig illa, så säger du till på en gång, det ska hon inte göra, förstått?, sa jag allvarligt och Xenia nickade och kröp upp i mitt knä.
- Jag är inte dum mamma, jag vet vad hon kan göra men jagvill lära mig det.
Men jag tänker inte tilllåta att hon skadar mig, då slutar jag direkt, sa hon och kramade om mig.

min far kom in
"vart lärde du dig baka det här bbrödet?" frågade han
"mugglarna lärde mig det" sa jag och ryckte på axlarna och tog en smörgås
"Tror du att du kan hjälpa mig sen Cara?" sa min far och jag såg på honom
"Ja det kan jag nog" sa jag leende
"Bra, jag vet inte hur mycket du kommer ihåg men jag ehöver hjälp med några planer och dubrukar alltid kunna se bristerna i dem" sa han leende och ajg nickade