När folk blev stora och Voldemort vann.

Jag såg på Fai och log.
- Det är inte dig de inte gillar,det är din familj och då blir det automatiskt inte dig de gillar, tyvärr, sa jag deltagande till honom.
- Och som jag sa, Xenia kommer inte vara snäll om du inte är det, ni måste vara det båda två, sa jag och såg på Voldemort.
- Jasså, det säger du?, det tycker inte jag.

Fai såg på mig
"jag kan säkert förklara det när jag fått tillbaka minnet och vad de andra barnen än säger så är du inte sämmre än nån annan och jag älskar dig ändå" sa jag och kramade om honom
"jag älskar dig med" sa han och såg på Laura "är hon snäll så är jag det" sa han och jag såg på Voldemort
"nej jag märker det" sa han och drack lite te "du är ju alltid villig att göra som jag säger" sa han

- Klart hon är snäll men hon har en egen vilja med, flinade jag mot Fai och såg på Voldemort.
- Det handlar inte om tjurskallighet, det handlar om att jag har en egen vilja, skrattade jag.

"ja men annars är det inte roligt. Jag vill inte umgås med någon som inte har egen vilja" sa Fai och log och såg sen på de andra två
"kanske det, men den är oftast i vägen" sa min far och jag såg på honom
"jag vill heller inte ha en kompis utan vilja" sa jag bestämt och log mot Laura

- Det är bra det, sa jag och log mot Fai och höjde på ögonen åt Voldemort.
- Så du tycker jag bara ska vara tyst och lyda?
Vem var det som kom med alla förslag vad man skulle göra med mugglarna?
Och jag vet att du har fått mer ansökningar till dödsätare, eller hur?
Det skulle inte ha hänt om jag bara vart tyst och lydit eller hur?, sa jag och såg sen på Cara.
- Det är bra det, jag hade inte vart din kompis om jag inte hade fått ha min fria vilja, sa jag och log mot henne.

"Ibland hade det underlättat ja" sa min far allvarligt och jag himlade med ögonen "jag sa inte att de var dåliga ider, men ajg hade klarat mig utan dem" sa han sen enkelt och jag fick en känsla av att han inte gillade när folk la sig i hans planer. jag la huvudet på send och såg på Laura
"Vad är det roliga emd deT?"

- Det är inget som säger att du behöver göra nått av det jag säger, jag bara gav förslag, det är ditt eget fel om du inte gillar dem, sa jag allvarligt och tystnade sedan inte någon ide att gå vidare i ämnet.
- Det vet jag inte, vissa gillar att bestämma över folk, sa jag och himlade med ögonen.

"Nej, men du hade stått här och tjatat hål i huvudet på mig tills jag sa ja och hade jag dödat dig hade jag fått henne efter mig" sa han och pekade på mig och jag log mot min far. jag hade ingen aning om vad de pratade om men det spelade inte så stor roll. jag log lite roat åt Laura
"Ja kanske det, men de är inte roligt att umgås med folk som inte säger imot eller tänker själv" sa jag leende

- Det vet jag inte just, jag kan hindra mig ibland, sa jag och såg på Cara.
- Nej, jag vet att du tycker det.
Och jag trivs heller in med att inte tänka själv eller att inte säga vadjag vill, sa jag och vände mig till Bella.
- Vet du va?, du har fått en ny beundrare, sa jag lätt till henne.

"jaså? kan du? under alla år Cara kännt dig eller ja under tiden i alla fall har jag nog inte varit med om det nån gång. du hade pratat utan att tänka helt enkelt" sa min far och jag såg oförstående på dem "Laura handlar först och tänker sen" sa min far och jag lor lite roat och såg på henne och nickade.
"Jaså? vem då?" sa Bella glatt och jag skrattade hon var rolig ochbhon hade humörsvägningar