Efter Hogwarts (rollspel)

"det verkar inte som om jag kan lämna er själva" sa Dean
"Jag förvandlade mig till snöleopard och gick runt på Londons gator" sa jag roat och Dean bara stirrade på oss
"Ni är galna!" sa Dean
"Klart vi är! jag trodde du kände oss? känner han oss?" frågade jag Laura lite roat.
"Mamma här vill jag bo!" sa Mina och jag himlade med ögonen
"Du vill ha allt och bo över allt. jag skulle aldrig låtit dig lämna rummet" skrattade jag och Draco lyfte upp henne i knät
"Du kan få komma och hälsa på" sa Draco och log mot henne

- Jag är inte galen, jag är fullständigt normal, sa jag med ett flin och Draco kastade en kudde på mej.
- Vad skulle det där vara bra för?, sa jag med ett flin och Draco bara himlade med ögonen.
- Nej, han känner inte oss, det här är en utomjording från mars, sa jag glatt och knuffade till Dean och såg sedan på Cara.
- Kan du klandra henne?, vara ensam med dej i två år och sen träffa alla och se allt nytt?, sa jag och log mot henne.

jag skrattade lite åt mina vänner.
"Jag har länge misstänkt att han var från en annan planet. är du från samma Draco?" sa jag och mötte hans blick
"Va? vadå? vad får dig att tro det?" sa han lite förvirrat
"Ja jag undrar vad jag kan fått det ifrån?" sa jag och himlade med ögonen åt Laura. "Och vad skall det betyda?" sa jag roat mot Laura. "Hon fick se nya saker med mig också, men inte herrgårdar och galna människor" skrattade jag

- Jag trodde vi hade kommit överens om att jag inte var galen?, sa jag roat och svarade sedan på Caras fråga.
- Visst fick hon se nya saker, men bara med dej.
Inte med andra människor.
Du vet alla behöver sällskap, sa jag glatt och tvillingarna kom och satte sig i mitt knä.
- Får vi också komma å hälsa på?, sa Sabrina och Gabriella i kör.

"Ni är galna allihop" skrattade jag vänigt åt dem. "Ja du har väll rätt antar jag"
Jag log mot Mina som såg glatt på oss. Draco såg på tvillingarna.
"Ja ajg antar det" skrattade han
"Du kan snart öppna ett dagis" sa jag till honom
"Stopp och belägg så långt ska vi inte gå" sa han lite skrämt och jag skrattade och han slappnade av.
"Vad betyder Draco?" frågade Mina och såg upp på honom
"Det betyder drake" sa Draco och log
"Coolt kan du spruta eld?" frågade Gabrielle och Draco skrattade lite
"Nej för jag är ingen drake" svarade han och jag skrattade och han såg undrande på mig. men jag bara log mystiskt
"Jaha och betyder ditt namn något bättre eller?" frågade han och studerade mig
"Det sa jag inte, jag tycker att ditt namn är coolt. men jag fick en bild framför mig dig med vingar och du sprutade eld." skrattade jag och lugnade mig sedan lite. "Mitt namn betyder, käraste på latin och vän på galeiska" sa jag och log
"Det borde jag ävll ha förstått" skrattade han och jag nickade
"Vad betyder era namn då?" frågade ja goch vände mig mot Dean och Laura

- Vet inte, sa jag och trollade fram en bok om namn och började läsa.
- Laura är ett kvinnonamn med latinskt ursprung. Det är en kortform av Laurentia som i sin tur är femininform av Laurentius. En alternativ tolkning är att det kommer från latinska ordet laurus - "lager".
- Lager, va fult, sa Dean och jag gav honom en blickoch han tystnade och jag fortsatte att läsa.
- Dean betyder chef, det passar ju, sa jag lätt efter jag hade läst.
- Mitt då?, sa Sabrina.
- Sabrina betyder tålamod, sa jag.
- Och det stämmer ju absolut, sa Dean och rufsade om henne i håret.
- Mitt då?, sa Gabriella.
- Ditt betyder guds kämpe, som ängeln Gabriel du vet.
Ja vi döpte dej till det efter morfar, sa jag och log mot henne.
- Och varför heter jag Sabrina då?, sa hon nyfiket.
- För att det var den första häxan jag stötte på som ugn, det ver en film, sa jag glatt.
- Jag då? vad betyder mitt namn, sa Mina och vände sig till Cara.

Jag log åt barnen
"Har jag också ett namn efter en ängel?" frågade Mina
"Nej men ditt namn har en massa betydelser. jag ska se om jag kommer ihåg allt det stod. på persiska och Kurdiska betyder det Kamomill blomma, samt en liten brun fågel i mellanöstern som heter näcktergalen." sa jag efter att ha funderat en stund
"Är jag en blomma?" frågade hon förvirrat
"Du är en mycket vacker blomma och en vacker fågel" sa jag och log mot henne
"Jag gillar det" sa hon efter en stund och skrattade
"Vilken tur. anars hade det blivit jobbigt" sa jag och log
"Men varför heter jag Mina då?" frågade hon
"Jag tog bokstäverna min från Simon och a:et från mitt namn och så fick du ditt namn" sa jag vänligt och hon nickade
"Hur träffades ni två?" frågade Mina sedan Laura och Dean

- I skolan, ja eller i Hogsmeed om man ska vara noga, sa jag och log åt minnet.
- Nej du där hade du fel, sa Dean och log.
Och jag stirrade på honom.
- Vi träffades på DA möterna, sa han lätt.
- Som om du visste vem jag var då?, sa jag chockat.
- Klart att jag visste, du är inte den personon som man inte märker, sa han och log.
- Är jag inte?, saj ag förvånat.
Jag trodde att ingen visste om mig.
- Klart vi gjorde, sa Dean.
- Seamus ville bjuda dej på balen, sa han som om detta var vardagsmat.
- Va! ville Seamus bjuda mig på balen?
- Ja men du skulle ju åka hem så vi trodde inte att du ville gå, sa Dean och såg på mej.
- Klart att jag ville det var ingen som bjöd mig, och jag visste ingen jag ville gå med.
Jag var så blyg, sa jag och såg chockat på honom.
- Så du menar att både du och Seamus ville bjuda mig på balen?, sa jag och Dean nickade ochjag såg chockat på de andra.

jag skrattade lite
"Jag förstår inte varför du har så dåligt självförtroende? jag menar varför skulle ingen vilja bjuda dig på balen?" sa jag och log mot min vän
"Ja det undrar jag med, jag tror det fanns några i Slytherin som pratade om att bjuda dig också" sa Draco lite fundersamt och jag log
"Hade ni bal på slottet?" frågade Mina
"Ja under vårt fjärde år" sa jag vänligt
"Vem gick du med?" frågade Mina nyfiket
"Jag gick faktiskt med Draco." sa jag och log mot honom
"Inte pappa?" frågade Mina lite besviket
"Nej. Simon var inte på skolan just då. hans mor var sjuk. hon dog under det året" sa jag lite sorgset och Mina nickade lite tveksamt men log sedan åt oss
"Jag tror faktiskt jag har ett fotoalbum med bilder från balen" sa Draco och reste sig och letade i bokhyllan och kom tillbaka med ett album och räckte över det till Mina och hon o tvillingarna la sig på golvet och började bläddra i det

- Vet inte jag kände mej blyg och ful.
Och vågade inte prata med nån.
Jag hade inga riktiga vänner även om Susan och Hanna var trevliga så var de just med varandra, sa jag och tänkte hur jobbigt allt hade vart.
- Så det ända jag gjorde var att plugga eftersom jag trodde att ingen tyckte om mig, ni må tro vad det är jobbigt att gå sex år i skolan och leva så, sa jag och suckade och kollade sedan upp på Draco.
- Va! I Slytherin med?, är det sant?, sa jag och stirrade på honom.