Efter Hogwarts (rollspel)

Draco nickade och jag log
"du var ju tvungen och sättaigång larmet?" sa Draco lite roat
"ja men hur skulle jag veta att det fanns ett larm?" svarade Dean och jag himlade med ögonen och vi gick mot matsalen och slog oss ner och jag mindes allastunder jag haft här. Några husalfer kom in med maten och jag så Holly
"härskarinna" sa hon glatt
"hej Holly" sa jag och log vänligt mot alfen. "hur är det?"
"det är bara bra. Nej nu måste jag fortsätta jobba" pep hon
"ta hand om dig" sa jag och log mot henne ochbörjade sen äta
"det är så kul att se er. Så vad gör ni nu för tiden?" frågade Lucius intressant
"ja jag är journalist och försöker skriva en bok, mendet är lite svårt med den här skatan springande runt fötterna" sa jag och rufsade om Minas hår
"jag är ingen skata" protesterade hon "eller hur Draco?" hon gav Draco en blick och han höjde ettögonbryn
"nej då! Jag skulle nog säga monster" sa han och rufsade om hennes hår och hans föräldrar log lyckligt mot varandra innan de vände sig mot det andra paret.
"vad gör ni för något då?" frågade Narcissa nyfiket

- Jo jag gör lite allt möjligt, sa jag leende.
Först är jag ju auror, men börjar tröttna på det jobbet.
Det är liksom inge kul längre när alla dödsätare sitter i Azkaban.
Det är liksom inge spännande längre, sa jag och Lucius kollade på mig med häjda ögonbryn.
- Ja men vad säger du om brottslingar som inte kan kasta Crusio eller avvärja en lamslagningsbesvärjelse?, sa jag och suckade.
- Det låter som om du tyckte det var dåligt, sa Lucius roat.
- Nej, dåligt är det väll inte, men deffinitivt inte lika kul, jag skulle vara bättre än dem, och då går det för långt, sa jag med ett flin.
- Sen så har jag blitt sökare för Holyhead Harpies, det har ni väll ändå inte missat?, sa jag roat och såg på dem.
- Sen så har jag sökt som Quidditchlärare på Hogwarts och kommer jag in där så slutar jag som auror, sa jag lätt och vände mig mot Dean.
- Jag har blitt chef för magiska spel och sporter, sa Dean stolt.
- Mitt jobb är att se till att Holyhead Harpies förlorar, sa han med ett flin mot mej.
- Du skulle bara våga, sa jag och Dean hängde upp och ner.
- Men lägg av, sa Dean irreterat och Draco flinade.
- Vad säger man?, sa jag och såg på Dean.
- Förlåt, sa han trumpet och jag släppte ner honom.

jag skrattade åt Dean och vände mig sedan mot Draco
"Du har redan hängt mig upp och ner en gång idag, det räcker!" sa han bestämt och jag svarade inte utan bara log
"Det verkar som ni allihop har lyckats med era kariärer" sa Narcissa vänligt och vi nickade"
"Så vad gör ni då?" frågade jag nyfiket
"Jag har startat upp företaget igen" svarade Lucius och jag nickade "Sedan så jobbar jag på ministeriet i mellan åt"
"Och jag har öppnat ett hem för magiaksa djur i nöd" sa Narcissa och jag log gillande åt henne
"Där ser man. det verkar som ni klarat er bra efter hela kriget" sa jag vänligt
"Det är nog mycket Potters och din förtjänst" sa Lucius och jag nickade. Harrys förtjänst kan jag förstå. jag var glad över att han och Draco grävt ner stridsyxan
"Min?" var jag tvungen att fråga, jag fick inte ihop den biten
"Ja ministrarna visste att du alltid hade hjälpt oss och att vi hade bra kontakt och när du...gjorde ja du vet vad så antog de att vi stod på samma sida som du" sa Lucius och jag nickade
"Det var ju bra att det kom något gott ur det" sa jag med en axelryckning och log sedan vänligt
"Jag antar att det här är nästa generation bråkstakar" sa Narcissa och såg på barnen

- Va hallå nästa generations bråkstakar?
Jag skötte mig faktiskt i sex och ett halvt år, innan jag träffade de där, sa jag och såg på de andra.
- Men du har rätt, tvillingarna verkar ta efter morbror George, sa Dean med ett flin.
- Vad härligt att allt har gått bra för er, sa jag lyckligt och såg på dem.
- Jag var faktiskt oroliga för er men Kingsley sa att ni hade klarat er så jag ville inte tränga mig på, sa jag och log.

"Så nu är de vårat fel?" sa jag roat men log sedan
"Jag vet inte om det ska vara något posetivt" sa Draco lite roat och såg på tvillingarna
"Jag ska också bli som tvillingarna" sa Mina stolt
"Ja jag är rädd för det" skrattade jag och hon nickade och satte sig i Dracos knä och han log lite mot henne.
"Ja jag är lite förvånad över att det faktiskt har gått så bra." sa Lucius
"Du hade inte trängt dig på och du hade kanske kunnat förstå hur trångsynt Draco var" viskade Narcissa till Laura och blinkade med ena ögat innan hon log som om inget hänt. Draco himlade med ögonen men sa inget.
"Ska jag visa er runt?" frågade han och vände sig mot Laura och Dean

- Självklart att det är ert fel, annars skulle jag fortfarande vara skötsam och ha trökigt, sa jag med ett flin.
- Klart att jag fattade den, viskade jag och flinade mot Nercissa.
- Och ja jag skulle gärna vilja se mig om, sa jag glatt mot Draco.
- Jo det är ju trevligt att befinna sig utanför fängelsehålan, sa Dean och flinade.
Jag reste mej upp och tackade för maten.

Draco himlade med ögonen och vi reste oss och tackade för maten och lämnade matsalen och började gå upp mot andra våningen
"här är mötesrummet" sa Draco och jag mindes alla möten pappa höll där. De andra tittade in och Draco fortsatte till biblioteket, kontoret, sina föräldras flygel, salongen innan vi gick ner och han visade upp köket, vardagsrummet, balsalen. Sen gick vi upp för trappan som jag visste ledde till Dracos del av herrgården
"ja här är min flygel" sa han och vi steg in i vad som var en liten salong och han slog sig ner i soffan och la fötterna på bordet "det är bara och se sig omkring"
"Har du en helt egen flygel?" sa Dean impat och Draco nickade och jag satte mig bredvid honom och la huvudet i hans knä och log. Mina sprang bort till tvillingarna och de började genast se sig omkring. Jag log mot Draco och mindes alla stunder vi haft framför brasan. Jag tittade upp på Laura och Dean som börjat se sig omkring

- Coolt, ni bor så storslaget, sa jag imponerat och såg mig om.
- Precis som om ni var kungligheter, sa Dean och jag såg roat på de andra.
- Nej, drottningen bor mycket storslagnare, sa jag med ett flin och satte mig ner.
- Va?, sa Dean och såg förvånat på oss.

Draco nickade
"jag antar det" sa han lite sorgset och jag visste varför han valt att bo i den här delen av huset. Han hade velat komma bort från Lucius när han var mindre. De hade en helt okej relation men förr, nej. Jag kramade hans hand och log sedan mot Dean
"ja drottningen bor mycket större. Hon har enorma salar och en underbar trädgård" sa jag roat
"och hur vet ni allt detta?" frågade Dean
"vi hälsade på henne" sa jag enkelt
"ni gjorde vad?" sa Dean och stirrade på oss

- Ja men det gjorde vi faktiskt, sa jag roat.
- Ni?, hur?, Va?, sa Dean förvirrat.
- Vi transfererade oss in i slottet, knackade på drottningens gemak och hon visade oss runt i slottet och bjöd oss på mat som Cara lagade, sa jag glatt och såg på honom.
- Jo, nu när du ändå är förvånad så förhäxade jag en polis med, sa jag med ett flin och han satte sig ner i soffan och skakade på huvudet.