Privat Rollspel ~ sanna1324567 och AlexZz

Jonathan tar några steg in i rummet och förvånas över hur... välmöblerat det är. Han är van med kaos och inrasande ruiner så det här är väldigt annorlunda.

Ina går långsamt in i sitt rum igen. Hon stänger dörren och sätter sig med sin bok igen.

Jonathan undersöker varenda vrå i rummet och letar efter möjliga fällor, bakslag - vad som helst. Han hittar lättöppnade fönster men det verkar också vara den enda flyktvägen utom dörren.

Ina rynkar pannan när hon hör ljud inifrån det andra rummet, men hon gör inget.

När han insett att det säkraste stället att sova inte är i sängen utan i ett av hörnen så det är där han lägger sig för att sova. Hopkrupen med händerna över huvudet för att undvika eventuella attacker.

När Ina hör ord från rummet bredvid sig ilsknar hon till.
"Din lilla..." muttrar hon surt.

(( ))

((Now, he's doomed. XD))

Jonathan vaknar till och ruskar irriterat på huvudet. Mardröm, han har fått höra att han talat i sömnen ibland, andra sa att det var omöjligt. Men han vet inte om han gjorde det nu.

Ina går in i rummet.
"Du är inte stum", sa hon. "Men du vill få alla att tro det... varför?"

Jonathan börjar tala, hans röst är väldigt hes eftersom han nästan aldrig pratar.
"Vet du vad mycket man får reda på om samhället, när man inte kan berätta det för någon?" Frågar han som svar. Han vet massor av saker om kriget som fältsoldater sett och gjort. Han vet saker om gängen som nästan ingen vet. Allt för att han var så enkel att berätta för.

"Kan tänka mig", sa Ina och ryckte på axlarna.