När folk blev stora och Voldemort vann.

- Nej, nu tar vi och sticker till Diagongränden sådu kan få de böcker du vill ha, sa jag och vi klädde på oss och förengångs skull tog jag en promenad dit.
Det var inte så långt egentligen.

jag såg på Fai och log, jag var så glad att se honom lycklig. jag såg på Jezebel som plötsligt reste sig upp och jag såg två män komma mot oss och jag kände hur jag frös till. jag stannade Fais gunga och gav honom till Jezebel
"Om det blir så, så vill jag att ni två försvinenr här ifrån" sa jag och Jezebel nickade. jag såg på de båda männen och de var som spöken från det förflutna
"Nej men är det inte härskarinnan och hennes familj" sa Grårygg och jag stirrade på dem
"Vad vill ni?" sa jag allvarligt
"Hon är inte lika tyst som jag minns henne" sa Scabbior och jag log elakt
"ledsen att göra dig besviken" sa jag kallt och de skrattade
"du gör oss aldrig besviken" sa Grårygg och Scabbior log elakt och jag undrade vad de hade för plan
"nej vi tänkte bara säga hej" sa Scabbior och tog ett steg mot Fai och Jezebel och jag ställde mig ivägen
"nej men ser man på, sån här minns jag dig inte" sa Grårygg
"nej men även jag har förändrats" sa jag och viftade emd staven medans jag sa sectumsempra och de båda männens magar skars upp och jag tog tag i Jezebel och Fai och transfererade dem hem till min far

Vi kom in på Diagongrändenden var inte vad den en gång hade varit.
Förr var det liv och rörelse, nu såg man mest förskrämda människor.
Vi kom fram till bokhandeln och klev in, en man stod bakom disken och kom genast fram till oss.
- Vad önskas?, sa han med en bugning och jag log roat.
- Böcker till min dotter men hon ska själv få bestämma, sa jag och vi gick in i butikens dunkel.

Vi landade i trädgården och dödsätarna bugade och öppnade dörren och jag gick in och min far mötte mig i halen
"jag hörde vad som hänt" sa han och jag nickade och min far kramade om mig och det brast. Jag var bara glad över att vi levde
"ni kan stanna här så länge ni vill" sa han och jag nickade och vi gick in i köket och jag såg på Sev som stod där och han log och började laga något till oss att äta

Xenia valde ut de böcker hon ville ha och jag trollade hem dem.
- Nej, nu borde vi äta något, sa jag och såg mig om ingen utav de vanliga restaurangerna var öppna.
- Bäst att viåker hem och tar nått, sa jag och tog hennes hand och transfererade oss hem.

Sev gav mig en kopp te och jag slöt händerna runt den och började lugna ner mig. Jag visste att vi fick stanna här så länge vi ville, men jag kunde inte gömma mig här hur länge som helst. Sev ställde fram några kakor och Fai tog försiktigt några och jag log mot honom. Jag stirrade ner i tekoppen
"kan vi stanna här tills jag har fått dem ur vägen?" sa jag till min far
"självklart och jag hjälper dig hitta dem" sa han och jag log och tog en kaka

Vi kom hem och jag lagade ihop lite mat med hjälp av Xenia.
Sedan satte vi oss och åt.
- Jag vill träffa Voldemort, sa Xenia och jag satte nästan maten i halsen och stirrade på henne.
Efter det här skulle inget förvånamig medden ungen.
- Ja, vi kan väll besöka honom efter maten om han har tid, sa jag lätt för att dölja min förvåning.

"kom Fai din mor behöver tänka" sa Jezebel och försvann med min son och jag stirrade ner i koppen innan jag lämnade köket och gick till biblioteket och tog ner en massa böcker om horrucruxer. Jag satte mig ner och började läsa, och hoppades jag skulle finna en lösning på problemet och en lätt utväg hur man skulle bli av med dem

Vi diskade och transfererade oss sedan till Voldemorts hus.
- Det var stort, sa Xenia imponerat och vi blev insläppta av en bugande dödsätare.
- Varför bugar de?, sa hon förvånat.
- Nån konstig idé att manska göra det åt de som har högre rang en den andra.
Så de bugar typ hela tiden, men jag följer inte den iden den verkar idiotisk, sa jag och ryckte på axlarna.
Vi kom in i huset och jag undrade vart käre Voldemort är.

Jag såg på min far som kom in
"finns det nått sät att hitta folks horrucruxer?" frågade jag honom
"jag har för mig det gör det ja" sa han fundersamt och en dödsätare kom in i rummet
"gäster herre" sa han och bugade och Voldemort viftade otåligt med handen och jag såg Laura och Xenia komma in och log svagt innan jag sjunk ner i boken
"vad gör ni här?" sa min far lite otålig och jag visste att det var för att han var orolig för mig