När folk blev stora och Voldemort vann.

- Smart är jag med, när det kommer till böcker och trollformler, sa jag roat och Xenia log mot Fai.
- Jag bara väntade på att du skulle fråga, sa hon glatt och följde efter Fai in i hanns rum.
- Ja, hon är visst som mig, sa jag roat och såg på Cara.
- Du tror inte att Voldemort skulle göra henne något va?
Jag skulle gärna vilja att de träffades, men jag vill inte frukta för hennes liv, sa jag menande.

"Ja men det är ju inte så konstigt med tanke på hur mycket du brukade plugga" skrattade jag och såg på barnen när de sprang ivägoch jag log. de skulle nog bli bra vänner.
"Ja och Fai är som mig" skrattade jag och log sen "nej det tror jag inte. särskilt inte om jag säger till honom" sajag och nickade

- Ja, man kan nästan tro att jag är en Claware, sa jag roat och log glatt efter barnen.
Jag var glad över att Xenia inte verkade haft några stora problem med att flytta och inte hade haft det allt för svårt när hon bodde där.
Jag var oerhört tacksam över att hon levde och att hon verkade hitta en nyvän i Fai.
- Bra, bra, då får vi väll se till att de träffas någon dag då, de lär de ju ändå göra förr eller senare, sa jag roat till Cara.

"Ja man kan ju det, men du skulle passat in i alla elevhem så hatten måste haft svårt att placera dig" sa jag roat
"Dig då?" sa Jezebel och jag funderade
"Ja kanske det, men jag fick inte gå i Slytherin frö Dumbledore, jag är nog lite för elak för att vara hufflare och även om jag kan en massa studerar jag inte jämt så Rawenclaw hade inte heller funkat så då var det bara Gryffindor kvar" skrattade jag och brjade plocka undan och log "ja det går nog att ordna. men se till att Xenia vill det bara" sa jag leende

- Ja, hattten hade faktiskt svårt att placera mig, sa jag roat.
- Men det är ganska trevligt ändå att vara en Hufflare, de som är Hufflare idag ser upp till mig och de vet att inte Hufflare är så värdelösa som alla tycker, sa jag fundersamt och nickade sedan.
- Jo, jag ska fråga henne, men det vill hon säkert, hon verkar vara välldigt nyfikenav sig, sa jag roatat till Cara.

"Ja det är ju bra det och nej världelösa är ni väll inte" sa jag retsamt och log sen "ja jag har märkt det, men hon bör kanske inte vara för nyfiken i närhetena v min far. man vet aldrig med honom" sa jag roat och undrade hur han hade stott ut med mig när jag var liten

- Nej, bara tillhälften värdelösa, sa jag roat och nickade.
- Nej, jag vill ha henne vid liv med, men att reta upp Voldemort, så dum tror jag hon inte är.
Hon har säkert mer vett än sin mor, sa jag roat till Cara.

"jag skulle no säga mer än hälften" flinade jag och log sen "ja förhoppningsvis har hon ju det. Men dina möten med min far har ändå gått över förväntan" sa jag leende och tog fram saft och kakor
"Fai, Xenia, kakor" ropade jag och de kom tillbaka till ordet och jag log
"tänk vad lätt det är att göra en fälla för barn" flinade Jezebel
"japp allt som behövs är kakor" skrattade jag

- Jag vet, jag är mycket duktig, han har bara blivit arg på mig en gång, sa jag roat och såg på Jezebel.
- Det beror på vem som ger dem kakorna, underskatta aldrig ett barn, de är smartare än du tror, sa jag alvarligt och flinade mot Fai och Xenia som kastade sig på kakfatet.
- Jag tror att det gillar dina kakor litegrann, sajag roat till Cara.

Jag lo roat "ja han har faktiskt blivit mer arg på mig än dig" sa jag roat och tänkte på mina och min fars bråk
"klart de är smarta men magen styr oftast över förnuftet" sa han och jag log rost och såg på dem
"ja jag tror de med och de verkar inte bli några kakor till oss" skrattade jag