När folk blev stora och Voldemort vann.

De hade nog börjat äta nu, jag suckade och ställde mig upp.
Men fortsatte att gå längs kullarna, jag ansåg att de fick klara sig själv nu med att bli vänner.
Jag var så rent utsagt trött på dem allihopa att jag inte ville umgås med dem, inte just nu i alla fall.

"Får jag sitta här?" jag såg upp på Fred och log
"Klart du får" sa jag leende och Fai såg på honom
"Det här är min son Fai, Fai det här är Fred" sa jag och Fai log och räckte fram handen och Fred skakade den och jag log lite
"Hur ärdet med dig då?" frågade Fred och jag såg på honom
"Det funkar väll, själv då?" frågade jag och han log
"Det är faktiskt riktigt bra" sa han och jag log lite. jag hade saknat dem

Nej, nu var jag hungrig jag vandrade tillbaka till Kråkboet och såg alla sitta vid bordet och prata.
Jag satte mig ner mellan Ginny och Bill och tog för mig utav maten.
Jag tänkte inte hjälpa dem att få igång ett samtal de fick de klara själva.

"mamma får jag smaka på tårtan?" sa Fai
"klar du får" sa jag och gav honom en stor bit
"har diablerit gett honom tårta?" sa Fred och jag vek ner blicken
"jag fick precis tillbaka honom" sa jag lågt
"från vem?" sa Cho och jag såg på henne
"Draco" sa jag lågt och de såg oförstående på varandra och jag tittade ner backen

De såg sig om och såg oförstående på varandra.
- Är det Dracos son?, sa Fred.
- Varför är inte Draco med honom?, undrade Ginny och alla såg på Cara.

Jag skakade på huvudet och Fai såg på mig och sen på de andra
"pappa elak" sa han enkelt och jag tänkte att det var en underdrift
"Ja det är min och Dracos son men han vill inte ha honom" sa jag lågt
"men för de är han väll inte elak?" sa Ginny och såg på Fai
"nej det är han inte" sa jag lågt "men de flesta andra hade bara gått därifrån men inte Draco" sa jag och suckade
"han låste in mig" sa Fai och de andra såg oförstående på varandra
"Draco kidnappade Fai och låste som sagt in honom och använde honom mot mig" sa jag lågt och såg inte på dem. Vad skulle jag säga och skulle de ens tro mig? De trodde ju att jag hade tagit Fai från början

De såg på varandra och visste inte vad de skulle säga.
- Är det verkligen sant?, Cara, sa Lupin till henne och Molly brast plöttsligt i gråt.
- Hur kunde han, mot ett oskyldigt barn?, sa hon snyftande och jag höjde på ögonbrynen.
Var de inte de som ville döda eller skada Fai, alldeles nyss?

"jag sitter väll knappast och hittar på" sa jag trött och Fai såg konstigt på dem
"varför ser de konstigt på mig?" sa han och jag log lite
"vuxna gör det ibland" sa jag leende och så sen på Molly och fnös "Draco förändrades med än ni kan ana under åren. Det var därför jag skiljde mig från honom" sa jag
"men han är ändå ett barn" sa Hanna
"för Draco spelade det ingen roll. Han ville aldrig ha Fai, men jag ville och jag skulle göra vad som helst för att få honom tillbaka och det visste Draco" sa jag enkelt och kramade om Fai som log
"får jag gå och leka?" frågade ha
"klart du får" sa jag och satte ner honom på marken och han sprang i väg
"vart är Draco nu då?" frågade Charlie
"där jag lämnade honom" sa jag enkelt utan att gå in på ämnet och de såg undrande på varandra och sen på mig precis som de alltid hade gjort

Roxanne, Fred II och Victorie, sprang efter Fai och de började leka glatt med varandra.
- Nya vänner, sa jag leende och himlade med ögonen åt dem alla.
- Men nu får ni ta och geer, ni kan mycket väl föreställa er vad som hände med Draco,och se inte så förvånade ut, sa jag trött till dem.
- Så du vet vad hon gjorde med Draco?, sa Bill.¨
- Nej, jag har ingen aning men jag kan gissa, sa jag och såg på honom.
- Men ärligt, ta inte så illa upp, vänj er, det är inte så konstigt, sa jag lugnt och önskade att de skulle fatta.

Jag bara log lite
"men ni var bästa vänner och gifta" sa Cho
"ja det var vi men han förstörde det själv och när han tog Fai gick han över gränsen, men han lever även om han har ganska ont" sa jag rost och de bara stirrade på mig "jag hade glömt hur jobbigt det är att prata med er. Ni är väldigt tröga och har svårt att förstå. Borde ni inte lär er efter alla år?" sa jag ich såg på dem