In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon tog några andetag och såg sedan up.
"Kan jag få lite vatten?" Hon tog Ivans hand.
"Det gör mindre ont men det högg till bara." Hon såg mot Ivy med en trött blick.

Ivan nickade och hällde upp i ett glas åt henne för att räcka över det. "Här, drick det här."
"Isabelle, du oroade oss verkligen. Känns det bättre nu?", frågade Adela och såg mot henne. Hur många olyckor kunde hända under samma dygn? Först Alice och nu Isabelle. Ivy backade ett steg. "Det händer ibland att det hugger till, men det är oftast inget farligt."

Hon tog glaset och drack sakta.
"Jag mår bättre." Hon såg på honom med ett leende.
"Tack å mycket Adela." Viskade hon och tog Ivans hand.

"Så bra." Adela log, men gäspade sedan. "Bäst att jag lägger mig innan jag somnar vi bordet.", skrattade hon. Hon sköt in stolen efter sig och ursäktade sig för att gå tillbaka till sitt rum. Rådet ursäktade sig med. En våg av sömnighet han sköljt över sällskapet och alla ursäktade sig till sängs för att lämna Ivy, Pul, Ivan och Isabelle kvar med vakterna inne i rummet. "Oj vad sent det är.", sa Ivy och gick fram till vakterna. "Det är bäst att jag och Pul ser efter Alice innan vi ger oss av. Bara så vi vet att hon är på bättringsvägen." Hon kikade på Pul över axeln. "Jag och Isabelle skulle kunna ta en promenad ute, i det mörka.", sa Ivan, såg sin chans att fly med Isabelle i en av vagnarna.

Vakterna skakade på huvudet.
"Ivan du ska till din kammare." Han såg sedan på IIsabelle.
"Isabelle behöver vila om hon har haft ont." vakten såg sedan på Ivy.
"Godnatt miss Ivy"

Ivan suckade lågt. Men teg. Han litade på Puls plan. De skulle slå till på dagen. På så sätt behövde de inte använda så mycket våld för att komma därifrån. Med Alices blod i sig skulle han kunna ta sig ut i dagsljuset.
De lämnade matsalen och försvann in till sig. Ivy ursäktade sig för att gå till Alices rum och iaktta henne en sista sväng innan hon gick tillbaka till sitt eget rum.

Han såg på Ivan och såg sen på Isabelle. De skulle ta sig ut genom fönstret och sen ta sig till utkanten av stan där vagnen skulle vänta på dem.
"Då går jag och lägger mig" Pul log och bugade sig.
"Godkväll eller vad ni vill säga."

Morgonen därpå vaknade Ivy och trodde först att hon blivit övergiven eftersom det var så tyst. Alldeles för tyst. Inga steg eller rösten hördes utanför henens rum. Hon hade stigit upp, men inte sett någon själ. Hon såg tillfället att ge sig av för att möta de andra igen vid utkanten av staden för att ta med de långt bort därifrån. Hon spände bältet om sig och drog på sig sina smycken och rättade till kläderna så att de föll rätt, för att sedan gå ut från sitt rum och bege sig ut till hallen. Där gick hon ut från byggnaden till stallet för att ta en av vagnarna att rymma alla. Hon satte sig upp på vagnen och styrde vagnen med hästen därifrån med en väldig fart. På väg till mötesplatsen.

Isabelle hade vaknat och hon såg på Ivan. Det gjorde henne glas. Äntligen skulle de fly från denna plats. Hon skulle bli husets kvinliga ägare.
Tyst drog hon på sig kläderna och gäspade svagt.
Pul hade samlat ihop även sina saker och hade nu tagit sig in hos Alice genom magi. Rion sov och hanlyfte lätt upp Alice i famnen och med samma formel lyckades han ta sig till sitt rum. Väl där hoppade han ut med henne i famnen och böja springa tills han kom från palatset.

Ivan hade vaknat innan Isabelle. Han var otålig att komma därifrån och satt ner på samma stol han brukade sitta på för att se ut genom fönstret samtidigt som han trummande med fingrarna på bordet. När Isabelle klev upp vred han på huvudet för att se åt hennes håll. Ett litet leende syntes på hans läppar. Äntligen skulle de därifrån. Äntligen.
Han reste sig och gick fram till henne för att ta hennes händer i sina och möta hennes blick. "Är du redo, mina kära Isabelle?" Han böjde sig fram för att kyssa henne möt och dra med handen genom hennes ljusa slingor. Så vacker.
Han släppte taget och gick fram till fönstret för att öppna det. Ivan svepte innehållet från den lilla flaskan för att sedan ta ett grepp om Isabelle och tillsammans ta sig ut genom fönstret ner på markplan. Därifrån började han kvickt springa mot mötesplatsen där Ivy väntade på dem med vagnen.