In the dark PRS Vidomina & Medi

Han suckade och slog sig ner och såg på henne. Han bad en tyst förtrollning så alla som åt skulle hamna i en djup sömn när de väl lade sig och han såg på Ivy.
"hur är det?"

Ivy iakttog Pul och muttrade något igen. Han agerade utan att inkludera henne, det gillade hon inte. Hon blev förvånad över hans fråga och stirrade tillbaka på honom med en oförstående blick. Ville han verkligen veta hur hon hade det? Ivy kunde inte tro det. Men ändå öppnade hon munnen för att svara honom. I samma stund som hon skulle berätta klev Adela in med ett gäng vakter efter sig och Leo i släptåg. Rion hade stannat kvar för att se efter Alice. Rådet kom strax därefter och de alla satte sig till bords.
"Pul, Ivy. Så trevligt att ni kunde stanna för middagen."

"Åh det var inget. Eller vi kan inte få någon annan mat. Världshuset är nerbränt så." Han log mjukt och såg sedan på dem.
"Hur är det med dig då Adela?"

Adela nickade. "Jag har nyss fått en rapport om att de bygger upp husen igen. Det borde inte ta lång tid innan allt är i sin ordning igen.", log hon mot Pul, men leendet försvann när hon såg Ivan och Isabelle bli eskorterade in i matsalen. Hon följde dem med blicken när Ivan satte sig ner på kortsidan igen, platsen längst bort från Alice. Ivan sa inget, utan nickade åt Pul och Ivy för att sedan hälla upp i sitt glas. Tjänarna serverade det sista på bordet och sedan fick de lov att ta av maten.

"Hennes höghet är och vilar. Om hon ska ha mat ska hon inte komma hit." Pul såg på Adela och log.
"Hon är så skör så det inte finns något." Han såg sedan mot Leo..
"Leo hur är det med dig? Hon hommer bli bättre.."

Ivy iakttog Pul. Vad försökte han göra? Vara trevlig? Få alla att lita på honom? Hon gillade inte alls hans beteende och hällde istället upp i sitt glas, utan att smaka av det eftersom hon inte tänkte falla i sömn som de andra i sällskapet.
Adela och de andra började att ta av maten och hälla upp i sina glas.
Leo hade lyssnat på Pul och verkade nyfiken på vem han var. En häxa, det verkade intressant. "Alice kommer bli bättre. Rion är där och ser över henne." Han log mot honom och tog av maten.

Han log och tog av maten och nickade.
"Han ska få lite mat han med. Jag har bett köket att ge honom mat." Han log och såg mot Ivy.
"Så Ivan hur är det med dig? Nervös för att bli pappa?"

Ivy såg på när Pul tog av maten. Hon gjorde detsamma, men tänkte inte röra den. Hon tänkte inte riskera att somna. Inte när de var så nära kidnappningen.
När Pul talade till Ivan såg han mot honom med en allvarlig min. Det var inte den sortens konversation han gillade, inte särskilt med någon som inte stod honom väldigt nära. Ivan föredrog att inte tala om sina känslor. Isabelle var väl den som mest såg den sidan hos honom.
"Bra, tack, Pul. Tvärtom, inte alls. Jag är säker på att det kommer att gå bra. Dessutom har jag Isabelle som också hjälper till." Han kramade om Isabelles hand innan han tog av maten han med och såg sedan upp mot Pul. "Och, Pul och Ivy, var leder er väg?", frågade han i hopp om att de kunda tala om något annat.

"Åh jag vet inte. Jag kanske drar mig tillbaka till Frankrike. " Han såg sedan på Isabelle som slog händerna för magen och började att gråta.
Han såg på Ivy. Det var signalen. Han reste sig upp.
"Isabelle kom låt mig hjälpa dig. Du verkar ha ont."

När Isabelle kved av smärta föll alla blickar på henne. Det verkade göra ont för henne. Utan att tänka efter reste Ivy sig efter att Pul gjort det. Det verkade mer sannolikt då. Hon visste ju att Isabelle inte var i någon fara. Hon följde med Pul till Isabelle. På så sätt kom hon närmare Ivan.
Ivan hade också rest sig för att oroligt se på Isabelle. "Isabelle, hur är det? Säg något.", sa han och ögnade henne, spelade också med.
När allas blickar låg på Isabelle planterade hon samma flaska hon fått av Pul i Ivans kavajficka. Sedan gick hon efter Pul igen för att låtsas se efter Isabelle. "Såja, Isabelle. Vi är här."