Förändrad värld Lupple & Medi

Hon skakade på huvudet,
"Jag ljög imorse. Jag hade fruktansvärt ont. Att inte ha ont..." Hon såg på honom och torkade bort tårar.
"Jag hade ont i kroppen men detta..."

Han nickade sakta. "Jag vet, smärtan är brutal."Viskade han och svalde hårt. "Men fysisk smärta, det är alltid tillfälligt. Det är här uppe du blir knäckt."Viskade han och pekade på hennes huvud. "När du knäcker någon där då är det över på riktigt."Viskade han.

Hon såg på honom och såg sedan bort. Tårarna rann ner och hon kände sig illamående. Kräktes igen och föll ner på kudden.

"DU är stark Rhiannon. Du kommer fixa detta." Viskade han och höll upp hennes hår när hon spydde.

Hon kved och vred bort ansiktet. Det luktade illa och hon började att gråta igen.
"Förlåt."

Han drog in henne i famnen, utan att dra ut några nålar och klickade på larmknappen. "Tyst nu." Viskade han lugnande och smekte henne över ryggen.

Gerhard såg upp och störtade tll rummet.
"Vad är det som är fel?" Han hann inte fråga innan han kände stanken och såg sedan oroad ut.
"Jag ber en komma och byta lakan. Vi ska behöva rönka henne så vi kommer söva henne om tio minuter. Tvätta av henne om ni önskar,"

"Tack för informationen." Sa han. "Kan du ta ur hennes nålar så jag kan tvätta henne?" Undrade han.

Gerhard stoppade näringen och blodet innan han drog ut nålarna. Såg sedan på henne.
"När hon är klar kommer hon vara ganska yr. så vi kommer ha henne på uppvak. Så där kan hon spy igen."

Han nickade sakta. "Okej, då vet jag." Log han. "Vi ses om tio minuter." Sa han för att sedan se på Rhiannon. "Hur vill du bli tvättad?" Undrade han.