Skriva av sig-tråden

tror du känner stress och ovana över att vara tillbaka, det är ganska vanligt. hade samma känsla igår, och den är svår att beskriva! även om man har längtat eller sett fram emot det (vet inte hur det är i ditt fall) kan det fortfarande komma som en oväntad känsla och det är helt naturligt! så andas, gör något för att distrahera hjärnan, lyssna på musik eller vad som helst för att komma på andra tankar. låt det ta sin tid, så hittar du snart tillbaka till skol-livet! ♥
skicka en uggla om det är något mer ♥

Det är nog sant. Tack! ♥

jag är så stressad

hahaaaa riktig jävla skitdag. inget går som planerat. mår piss. tack och hej

Varför var jag försenat till mattelektionen igår?

Låt mig berätta. Innan jag gick ned till matsalen skulle jag lämna min ryggräck i skåpet men någon annan hade redan lagt in sina saker där. Så efter att ha ätit lunch vänta jag vid receptionen för att berätta att de hade råkat dubbelboka mitt skåp. Jag behövde vänta ett tag men lyckades ändå komma till mitt engelska pass med en minuts marginal men då visade sig att engelskaläraren bestämt sig för att börja med instruktionerna innan lektionen började, vilket de inte informerat om någonstans. Som tur var fick jag rätten att arbeta lite övertid med läsförståelse provet. Efter det svarade engelskaläraren äntligen på det mejl jag skickade i slutet av maj, vilket jag trodde jag hade tid för nät och jämnt för att jag trodde att matte passet började fem över, men det visade sig vara fel för att det började fem i. Vilket var såklart mitt fel för att komma ihåg fel, men det är bara fånigt att sätta pass att börja fem i eller fem över!

Det är lite små tungt att logga in här. Så mycket minnen från människor man träffat här igenom som man antingen inte har kontakt med längre eller inte är i livet längre. Har idag två vänner jag träffat genom Mugglis som jag fortfarande har kontakt med.

Men också en av mina bästa vänner som inte längre är i livet. Tiden går fort och det känns som om det var igår jag pratade med henne i telefonen, men det är flera år nu. Telefonnumret ligger kvar, har inte mage att ta bort det.

Efter hennes bortgång loggade jag sällan in, mycket på grund av minnena, vill inte att de försvinner.

Men livet går vidare.

Ibland känner jag att jag bara låssas vara någon annan än jag är, även bland folk där jag känner att jag kan vara mig själv. Jag överdriver allting så mycket och såfort jag blir själv blir jag en helt annan person...

Jag vet att de inte skulle bry sig om jag var mig själv lite mer, men det känns som att de känner mig som "den andra jag". Och skulle jag bli mig själv känns det som att de skulle ifrågasätta mig, och tro att jag inte mår bra...

Jag tror inte att jag är så mycket som jag är när jag är med dem egentligen. Eller så är det egentligen då jag är mig själv och jag egentligen är sådär konstig, den där jobbiga personen som folk bara tycker är jobbig och irriterande...

Jag fattar inte matten och jag blir så stressad. Jag går i 9:an så det känns som att det verkligen spelar roll och jag brukar förstå matte ganska lätt så blir riktigt stressad när jag inte fattar

Ta det lugnt, det löser sig! Som alltid så är det ju bra ju mer man kan, men det är verkligen inte jordens undergång om man inte förstår något. Du går i nian! Försök att inte tänka på betygen eller vad du brukar prestera. Ta det lugnt och försök stressa ner. Ta en sak i taget och våga be om hjälp, så kommer det att gå ♥

Mattecentrum har bland annat helt okej youtube-videos och brukar ordna räknestugor i de flesta större städer dit man kan gå och få hjälp. Och är det något särskilt du fastnar på, så kan du alltid slänga iväg en uggla till mig så kan jag försöka förklara det

EDIT: Mattecentrum har tydligen numera även så att man kan få hjälp online, via ett teams-möte.

jag hatar allt

edit: jag tog en dusch och drack ett glas vatten och jag mår faktiskt lite bättre nu. yay.