Skriva av sig-tråden

Laddat upp med serier (främst Avatar Aang och Korra ♥), bra böcker, comic book, musik och planerat en massa tid med min älskade råtta nu när jag fått ofrivilligt ledigt från jobbet eller vad jag ska kalla det. Får inte gå dit så länge jag har svåra astmaanfall.
Nåja, får göra det bästa av situationen och försöka njuta av lugn

Skulle åka till min bästa vän över påsklovet. Hon bor i Finland och lider bland annat av en autoimmun sjukdom. Det har varit tveksamt flera veckor men idag bestämdes det att jag inte kommer kunna åka dit. Självklart är det i grunden en bra sak, jag vill inget hellre än att skydda henne! Men vi har inte träffat varandra sedan December och både hon och jag har haft detta som enda mål(vi båda lider av depression) och motivation på senaste. Är så jävla arg och ledsen och frustrerad och jag vet inte ens vad. Är så orolig för henne med. Hon är isolerad, så risken att bli smittad är begränsad, men ändå. Hon kan dö. Folk pratar om dessa människor som svinn. Att en får räkna med att några går åt. ”Det är inte värre än en vanlig influensa”, Nej, men den smittar snabbt som fan och människorna som dör är fortfarande människor. Och alla är så jävla egoistiska. Hamstrar mat. Säljer toapapper på blocket. Vad är det för värld? Människor är monster. Jag går sönder. Jävla pandemi.

Ser jag ut som en jäkla måltavla!?
Jag börjar undra...

Ja alltså, du har något rött på näsan...

Haha
Ja, kanske det kanske

Tillan Sato skämt å sido, vad det nu än är som händer som gör att du känner att allt är emot dig. Räta på ryggen och säg till dig själv att du fan kan hantera skiten

Tack ♥
Ja, det kan jag. Har gjort det förut, och kan göra det nu också

Men hörrudu (jag alltså), finns väl inte riktigt någon anledning att tänka igenom det där i efterhand. Kanske borde ha formulerat mig lite annorlunda, kanske inte, oavsett så fick jag fram det viktigaste, och ingen skada skedd. Du behöver liksom inte gå igenom det igen och igen för att fundera om jag kanske borde ha formulerat mig på något annat sätt, det var ju ingenting som blev direkt dumt
Eller...?
Men nej för tusan

Mat och sömn har inte stått högst upp på min prioriterings lista det senaste, vilket har lett till att jag tror jag har corona varje dag innan jag inser att jag sovit för lite eller glömt att äta...Trots detta så mår jag mycket bättre än jag har gjort på länge, jag älskar min klass och kompisarna där, de är verkligen fantastiska. Är så glad att jag fick byta klass, känns som om saker börjar komma igång igen.

Har gråtit av ren stress fem gånger idag hittills.... så det är ju inte jättenajs. Distansundervisningen tar kol på mig. Inte för att lärarna ger oss mer att göra eller nåt sånt, men jag brukar aldrig bli klar med uppgifterna vi får på fysiska lektioner och nu måste man bli klar för att ens få närvaro. Så jag har inte hunnit gå ut när det är ljust sen det här började. Jag har inte hunnit ha en enda rast. Jag har ätit lunch samtidigt som jag gör klart saker från lektionerna innan. Idag åt jag inte ens lunch. Och alla lärare tror att jag är lat och oansvarig för att jag inte lämnar in saker i tid och missar saker i uppgifterna. Kul.