Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Nymphie
Elev 
|
Skrivet av Newt's Niffler: Skrivet av Nymphie: Snäll, hjälp mig nån! Jag går sönder Jag har väldigt få kompisar, och bara typ 1 bra vän. Sen så finns det en så himla snäll och fin person i klassen som jag så gärna hade blivit bättre vän med. Men hon verkar inte direkt jätteintresserad av mig. Eller ja, vi pratar på lektionerna och sådär men... Dessutom så känns det som att hon och min kompis bara kommer närmare och närmare varandra. Det blir inte direkt lättare av att jag inte är populär och att hon har ett stort gäng med kompisar som hon hänger med. Och hur kunde jag ens tro att jag på riktigt kunde bli en del av det där gänget med tjejer som dansar och sjunger karaoke på rasten? Ni verkar ha så himla kul, och jag hade jätteroligt idag, jag vill höra hemma där, men det känns inte som att någon tycker att jag gör det. Sen så känns det också som att jag har börjat försöka bli sådär "cool". Jag har aldrig aldrig varit sån, inga speciella kläder, och en sån där "plugghäst" som bara försöker vara duktig i skolan. Vad har hänt med mig? Jag orkar inte med den här röran Vad ska jag göra? Hade börjat skriva och så dog telefonen... Du ska inte behöva ändra på dig för att passa in i en speciell grupp, var dig själv. Jag blir så trött på alla dessa grupper och hur man ska passa in. För mig iaf är det så att folk ser mig som tönten så även om jag skulle försöka ändra mig så kommer ingen glömma vem jag är. Du har många vänner här på mugglis iallafall men vet att det inte är samma sak. Jag vet inte hur jag ska hjälpa till men det ska inte vara såhär.. Orkar inte med människor som inte förstår hur andra mår pågrund av de.. Jag hoppas att du får de vänner du villha och jag önskar dig all lycka ♥ Stay strong! ♥ Tack så mycket♥ Jag vet att jag precis hjälpte dig med samma sak men det blir väl inte riktigt samma sak när man ska säga det till sig själv Tack igen♥ 
6 apr, 2019 06:58 |
|
GinnyHermionePotter
Elev 
|
Det är lite minde än två månader till skolavslutningen i nian = Jag måste hitta en fin klänning att ha på mig på avslutningen.
MEN HUR SVÅRT SKA DET EGENTLIGEN VARA ATT HITTA EN KLÄNNING MAN GILLAR I EN STOR STORLEK??!!! Jag går rakt på sak: Jag har 96 cm i bystmått. Men hittar jag många fina klänningar med bystmått 96? NEJ! De flesta klänningar ligger någonstans runt 75-85. Till och med när jag väljer storlek 44 eller XL är det för smått och större finns knappt. Jag vet! Jag är stor, jag är tjock och det här är väl priiset jag får betala för mitt utseende. Jag blir bara så otroligt trött på det. Jag vill ha precis samma möjlighet som lla andra att ha på mig en riktigt fin klänning på avslutningen. Varför ska det vara så? Jag är bara så arg och ledsen över mitt utseende, samhället och att allt bara ka vara så svårt. Jag skulle till och med kunna banta eller välja att inte äta vissa dagar eller att börja träna jättehårt i två månader för att kunna ha på mig en riktigt vacker klänning. Jag skulle till och med kunna försöka klämma in min kropp i en C eller B-kupa för det. Just nu känner jag mig bara tjock och äcklig i min kropp... Jag vill inte leva i denna längre om det ska vara så svårt att hitta en klänning! 
7 apr, 2019 18:43 |
|
Nymphie
Elev
|
Skrivet av GinnyHermionePotter: Det är lite minde än två månader till skolavslutningen i nian = Jag måste hitta en fin klänning att ha på mig på avslutningen. MEN HUR SVÅRT SKA DET EGENTLIGEN VARA ATT HITTA EN KLÄNNING MAN GILLAR I EN STOR STORLEK??!!! Jag går rakt på sak: Jag har 96 cm i bystmått. Men hittar jag många fina klänningar med bystmått 96? NEJ! De flesta klänningar ligger någonstans runt 75-85. Till och med när jag väljer storlek 44 eller XL är det för smått och större finns knappt. Jag vet! Jag är stor, jag är tjock och det här är väl priiset jag får betala för mitt utseende. Jag blir bara så otroligt trött på det. Jag vill ha precis samma möjlighet som lla andra att ha på mig en riktigt fin klänning på avslutningen. Varför ska det vara så? Jag är bara så arg och ledsen över mitt utseende, samhället och att allt bara ka vara så svårt. Jag skulle till och med kunna banta eller välja att inte äta vissa dagar eller att börja träna jättehårt i två månader för att kunna ha på mig en riktigt vacker klänning. Jag skulle till och med kunna försöka klämma in min kropp i en C eller B-kupa för det. Just nu känner jag mig bara tjock och äcklig i min kropp... Jag vill inte leva i denna längre om det ska vara så svårt att hitta en klänning! Jag förstår att det är jobbigt att du inte kan hitta en klänning i din storlek, men det ör INTE ditt fel. Och du är absolut varken ful, tjock eller äcklig. Du är jättefin♥ Och jag tycker inte att du ska banta bara för att det indirekt är någon annan som tycker det. Tillslut kommer du hitta en jättefin klänning i din storlek♥ Och glöm aldrig att du är JÄTTEFIN♥♥
7 apr, 2019 19:31 |
|
catradora
Elev 
|
Skrivet av GinnyHermionePotter: Det är lite minde än två månader till skolavslutningen i nian = Jag måste hitta en fin klänning att ha på mig på avslutningen. MEN HUR SVÅRT SKA DET EGENTLIGEN VARA ATT HITTA EN KLÄNNING MAN GILLAR I EN STOR STORLEK??!!! Jag går rakt på sak: Jag har 96 cm i bystmått. Men hittar jag många fina klänningar med bystmått 96? NEJ! De flesta klänningar ligger någonstans runt 75-85. Till och med när jag väljer storlek 44 eller XL är det för smått och större finns knappt. Jag vet! Jag är stor, jag är tjock och det här är väl priiset jag får betala för mitt utseende. Jag blir bara så otroligt trött på det. Jag vill ha precis samma möjlighet som lla andra att ha på mig en riktigt fin klänning på avslutningen. Varför ska det vara så? Jag är bara så arg och ledsen över mitt utseende, samhället och att allt bara ka vara så svårt. Jag skulle till och med kunna banta eller välja att inte äta vissa dagar eller att börja träna jättehårt i två månader för att kunna ha på mig en riktigt vacker klänning. Jag skulle till och med kunna försöka klämma in min kropp i en C eller B-kupa för det. Just nu känner jag mig bara tjock och äcklig i min kropp... Jag vill inte leva i denna längre om det ska vara så svårt att hitta en klänning! jag förstår PRECIS hur du känner. har också större bröst, och dessutom är jag lite överviktig. jag har ofta behövt lägga tillbaka superfina kläder (speciellt klänningar och andra festkläder) bara för att de inte finns i min storlek. och ja, det suger verkligen. men det är ändå viktigt att komma ihåg att man är fin som man är! vet att det kan kännas skit att höra "men du är så bra oavsett hur du ser ut" men det är du. du är inte tjock, och du är absolut inte äcklig. att man råkar ha en kropp som inte ser ut som idealet gör inte att man är mindre värd. jag hoppas verkligen att du kan hitta en fin klänning som passar dig, utan att du behöver känna att du måste ändra på ditt utseende för det ♥♥♥♥♥ 
7 apr, 2019 20:00 |
|
Scorperion
Elev 
|
Sån. Jävla. Ångest
7 apr, 2019 20:30 |
|
Annabeth the Chaser
Elev 
|
Skrivet av GinnyHermionePotter: Det är lite minde än två månader till skolavslutningen i nian = Jag måste hitta en fin klänning att ha på mig på avslutningen. MEN HUR SVÅRT SKA DET EGENTLIGEN VARA ATT HITTA EN KLÄNNING MAN GILLAR I EN STOR STORLEK??!!! Jag går rakt på sak: Jag har 96 cm i bystmått. Men hittar jag många fina klänningar med bystmått 96? NEJ! De flesta klänningar ligger någonstans runt 75-85. Till och med när jag väljer storlek 44 eller XL är det för smått och större finns knappt. Jag vet! Jag är stor, jag är tjock och det här är väl priiset jag får betala för mitt utseende. Jag blir bara så otroligt trött på det. Jag vill ha precis samma möjlighet som lla andra att ha på mig en riktigt fin klänning på avslutningen. Varför ska det vara så? Jag är bara så arg och ledsen över mitt utseende, samhället och att allt bara ka vara så svårt. Jag skulle till och med kunna banta eller välja att inte äta vissa dagar eller att börja träna jättehårt i två månader för att kunna ha på mig en riktigt vacker klänning. Jag skulle till och med kunna försöka klämma in min kropp i en C eller B-kupa för det. Just nu känner jag mig bara tjock och äcklig i min kropp... Jag vill inte leva i denna längre om det ska vara så svårt att hitta en klänning! Du är jättefin Mille! Du är varken ful, äcklig eller tjock, men det viktigaste med dig är din personlighet. Du är glad och snäll så det strålar om hela dig! Du kommer hitta en jättefin klänning♥♥♥ Du ska inte behöva ändra på dig bara för det, du är fantastisk som du är♥  
7 apr, 2019 21:21 |
|
Idiz
Elev 
|
Orkar inte se han mer... Han betyder så mycket för mig men jag vet att det är slut för alltid. Jag vill komma över honom men han är i mitt huvud 24/7. Att veta att han faktiskt gillar någon annan.. Aj..
Han har sagt att jag var hans liv, men ändå valde han att bara slänga bort mig.. Måste sluta tänka på honom.. Han har skadat mig för mycket men han är ändå mitt liv..  
8 apr, 2019 21:49 |
|
Lazarus
Prefekt 
|
På sistone har jag upptäckt att jag inte kommer ihåg den sista timmen, eller två, innan jag somnar. Det är ganska skrämmande. Jag kan vakna på morgonen och upptäcka att jag gjort saker, när jag trodde att jag sov. Eller, jag kommer ju inte ens ihåg att jag somnar, bara att jag ligger i sängen jättetrött och håller på att somna. Men så går jag upp dagen efter och upptäcker att jag har gjort saker. Ätit, städat, stängt av saker. Antingen går jag i sömnen eller så har jag fått nån sorts "minnesförlust" som varar i nån timme innan jag sover. Jag har ingen annan bra förklaring varför saker händer och jag inte kommer ihåg dem. Det är sjukt störande... Vet inte ens om jag kan prata med någon om det. Jag har ju haft sömnproblem sen jag var 11 eller så, men aldrig haft just såna här problem. Varför kan jag inte bara gå och sova, och vakna utan att ha gjort saker som jag inte minns? Ugh.
9 apr, 2019 08:25 |
|
Emmi
Prefekt 
|
Vad gör man när orken att vara glad tar slut?
9 apr, 2019 14:46 |
|
lillamymin
Elev 
|
Skrivet av Lazarus: På sistone har jag upptäckt att jag inte kommer ihåg den sista timmen, eller två, innan jag somnar. Det är ganska skrämmande. Jag kan vakna på morgonen och upptäcka att jag gjort saker, när jag trodde att jag sov. Eller, jag kommer ju inte ens ihåg att jag somnar, bara att jag ligger i sängen jättetrött och håller på att somna. Men så går jag upp dagen efter och upptäcker att jag har gjort saker. Ätit, städat, stängt av saker. Antingen går jag i sömnen eller så har jag fått nån sorts "minnesförlust" som varar i nån timme innan jag sover. Jag har ingen annan bra förklaring varför saker händer och jag inte kommer ihåg dem. Det är sjukt störande... Vet inte ens om jag kan prata med någon om det. Jag har ju haft sömnproblem sen jag var 11 eller så, men aldrig haft just såna här problem. Varför kan jag inte bara gå och sova, och vakna utan att ha gjort saker som jag inte minns? Ugh. Det har händer mig jätteofta också. Man har vaknat upp på morgonen och hela lägenheten ser ut som att en gräsklippare har löpt amok. Just att äta är något jag ofta märkt att jag gjort på natten utan att jag kan minas det. För mig är jag nästan 100% säker på att det är en biverkning av mediciner, och gissningen faller på de CSN-dämpande (egentligen vet jag nog exakt vilket det är, har även fått det bekräftat av läkare att det kan vara det). Ibland när jag hoppat över att ta vissa mediciner under en längre period så har sömn/ halvvaken-gången precis innan man somnar, helt slutat. Som jag har förstått det så kan vissa medicinska preparat ha samma effekt på hjärnan som större mängder alkohol har, det vill säga att de blockerar den delen av hjärnan där minnen skapas. Men det sagt så är man medveten om vad man gör när man gör det, men hjärnan bildar inga minnen av händelserna vilket resulterar i att man inte kommer ihåg att man har gjort de saker man gjort dagen efter, och man kommer heller aldrig att få tillbaka minnena eftersom de aldrig bildats. Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. 9 apr, 2019 17:07 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen