Skriva av sig-tråden

Asså snälla! Du vet att jag gillgillar dej men vrf tjatar du all tid m din jä**a pojkvän Lukas hela tiden, tror du jag mår bättre av det? "åh Lukas är bäst!" "bättre pojkvän kan man inte ha" "Åh jag e så taggad på i morgon, då ska jag och Lukas hänga" snälla sluta att få mig att må värre än det redan är!

Jag saknar två personer så mycket att jag typ går sönder. Det var tre år sedan vi träffades och antagligen kommer vi aldrig träffas igen.

Jag är rädd att julföreställningen i skolan kommer ställas in om inte jag blir bättre snart. Det är så synd! Vi har alla kämpat stenhårt och jag får dåligt samvete över min frånvaro så därför försökte jag kämpa emot idag och komma till skolan för dom andras skull (och min också för den delen). Först på morgonen mådde jag ganska hyfsat men sen från ingenstans, när vi väl skulle börja repetera, började jag må piss. Jag kunde inte hålla huvudet uppe, kunde inte förklara vad det var eftersom så få förstår lidandet av psykisk ohälsa, så jag gick hem och vilade och sa att jag skulle försöka komma tillbaka efter lunch men så råkade jag sova bort resten av skoldagen. Jag vill inte må såhär!

En annan jobbig sak är att jag håller på att glida ifrån mina vänner som har hjälpt mig otroligt mycket det här året och betytt massor för mig. Jag vet inte om det är jag som inbillar mig men ibland känns det som att dom har tröttnat på mig. Jag vet inte om det är så men det känns så. Även om vi inte träffades så ofta så höll vi alltid kontakten via snap och messenger varje dag men nu har jag inte hört från nån av dom på skitlänge. Om jag hör av mig är det antingen ingen som svarar eller så för jag svar, bara att det inte leder till en fast konversation

Sen var det ju mitt psykologmöte som var skit. Hatar den psykologen! Svarade i sin telefon två gånger under mötet fast man ska ha den avstängd! Jag som avskyr att bli avbruten när jag försöker prata ut. Jag fick ingen vettig hjälp, utan bara fler onda tankar jag inte hade tänkt på tidigare. Vill aldrig mer se henne igen!

Usch vad jag är trött på att leva med tourettes. Jag AVSKYR uppmärksamhet, men hur ska man kunna undvika det när man konstant skriker? Känslan av att folk tittar på mig vart jag än går. Jag är van, men tror aldrig jag kommer vara okej med det. Klassen är schysst, men jag märker hur folk blir störda. Vill bara vara normal, vill kunna vara tyst och sitta stilla. Orkar inte leva såhär.

(Vet inte om det här är rätt tråd men ja)

Borde man berätta för sin kompis att man är kär i han även om man vet att han gillar någon annan och att man kan sabba hela sin vänskap med han?

Är vi samma person eller? Jag e kär i min bästa kompis men hon e tsm me ngn annan... Jag berättade iaf för hne, hon tog det rätt bra och vi är fortfarande bästisar, tror faktiskt att det tillochmed stärkte våran vänskap, och det kändes bättre för jag hade gått och hållit på det väldigt länge och sedan berättade jag och då kändes det som om en stor tyngd lyftes från mitt hjärta och mina axlar. Jag tvekade väldigt länge innan jag sa det. Jag tyckte att jag gjorde rätt som berättade men jag vet inte hur bra vänner ni är. Hoppas att det hjälpte lite.

Problemet är att jag har vart tillsammans med han förut (för typ mer en ett år sedan) och när vi gjorde slut så tog det typ ett halvår innan vi pratade med varandra igen. Så jag är rädd att om vi blir tillsammans (vilket inte är ett dugg troligt) och gör slut så känns det inte som att vår vänskap kommer att överleva detta igen. Han betyder otroligt mycket för mig även när vi bara är kompisar..

Men tack för tipsen! Ska nog berätta för honom snart

Oh, lite svårare.. Men hoppas det går bra!

Alltså vad i helvete gör man? Jag är i stort behov av sömn för att ens komma i närheten av att orka med dagen imorgon men nu håller mina jävla grannar på och festar och härjar och jag orkar inte! Visst hade jag känt dom hade jag lätt knackat på och be dom hålla käft men jag har faktiskt ingen aning om vilka som bor där så därför vet jag inte heller vad jag skulle få för respons och jag orkar fan inte deal with them! Och hon som är internatansvarig kan jag inte nå förrän imorgon men jag måste ju sova nu?

Suck. Vänskap... Vad betyder det ens? Det verkar ingen i min närhet ha vetat. Och hur fan vet man vem som är äkta? Trodde mina närmsta vänner var mer äkta än någonsin men hade dom varit det hade dom inte låtit mig gå igenom det jag gör nu