Skriva av sig-tråden

Har äntligen tagit modet till mig och skrivit till min ridskola och frågat dem om mitt lilla dilemma som jag har och hoppas att jag får ett ärligt svar.

Min pappa går mig så jävla mycket på nerverna. Ingenting jag gör kommer någonsin att duga.

Idag är det sista dagen av donationsveckan där syftet att få fler att ta ställning. Snälla, fundera på det och registrera er om det känns okej. Det är så viktigt.

Tack för att du tar upp och skriver om det..)!♤

Planerar och fixar med födelsedagspresenter och är så himla pepp och glad och nervös. Jag älskar att ge presenter och just dessa är de mest speciella att ge. Det måste liksom bli perfekt, och jag är supernojig att det inte ska bli det. Men jag tror det kommer gå bra och mest är jag glad och EEEEEEK nu får jag inte skriva mer för då avslöjar jag bara alltihop <_>

Shh! Du kommer råka säga för mycket och en riktigt smart jävel skulle lätt kunna lista ut det!

I'll never tell! :* ♥

Jag är inte mentalt redo för det här. Imorgon åker jag till Ikea + ett stort shoppingcenter och det är inte med min familj. Det betyder jag kan inte bli trött och skita i allt. Jag kan inte få ett menatlt breakdown i butiken för jag hatar att 'shoppa'. Shiet

Egentligen. Om det nu är så jävla lätt att säga "jag mår bra" när man inombords håller på att gå under så kan det väl inte vara så mycket svårare att säga "jag mår skit?" Vore ju bara skönt om man fick slippa allt "vad är du för sjuk?" Jag är PSYKISKT sjuk! Det är jag alltid!!

Jag vågade! Det låter säkert jättefånigt och litet och vad vet jag men jag klarade det! Jag ringde till frisören och bokade tid. Jag har dragit på det i över ett halvår för att jag varit så rädd för att ringa. Min lillebror har fått ringa och beställa mat. Mina föräldrar till läkaren. Men nu gjorde jag det. Jag sitter och skakar och försöker påminna mig själv om att andas men nu är det gjort. Jag klarade det!