Skriva av sig-tråden

Awww! Tack min lilla skummbanan!♥

Jag är fortfarande inte liten.........

ville bara säga detta


Vad vill ni oss, pensionärer?

Tänk dig detta; du har extremt bråttom till något. Det kanske är en lektion som började för två minuter sedan, bussen står vid din hållplats och du är 100 meter bort, du har tid hos tandläkaren om två minuter. Vägen till ditt mål är en smal trottoar med trafik på ena sidan, du börjar småspringa. Två pensionärer med rullatorer går bredvid varandra framför dig. Väldigt. Långsamt. Den känslan som kommer över en just då måste vara en av de värsta någonsin. Vetskapen om att du inte kan ta dig förbi utan att ; 1) vara tvungen att upprepa ditt ‘ursäkta’ 50 gånger innan Agata, 83 med hörselproblem hör vad du säger, och sedan behöva vänta på att de långsamt och plågsamt försöker flytta på sig. eller; 2) försöka dra en spiderman-manöver och springa runt dem utan att gå framför en bil eller kliva i en nedpissad snöhög. Oavsett vad så kommer det ta en överdriven lång tid att komma förbi.

Nu kanske du tänker ‘men herre gud Li, så här kan man inte säga. Pensionärer är också människor’. Visst, du har väl rätt, i teorin, men samtidigt kan du inte säga att du aldrig någonsin blivit i alla fall lite irriterad på en ovanligt långsam gamling som tagit upp din tid. Det är inte som om jag sitter här med ett speciellt hat mot äldre människor och tror att jag är mycket bättre. Nej, nej. Jag kommer också vara som den där gamla Agata när jag blir gammal och skruttig. Då kommer jag stå där och störa yngre, för att jag kan. Just för att ingen kan klaga på mig utan att låta som en bortskämd liten snorunge som ätit alldeles för mycket socker. Så jag förstår dem, men det stoppar mig inte från att störa mig på dem. Det är som när man kör bil, och det är någon överdrivet långsam fotgängare som använder övergångsstället. Det går en på nerverna. Men när man själv är fotgängaren så blir det nästan komiskt att gå överdrivet långsamt, ‘det är ett fritt land!’ tänker man och ser bilföraren i ögonen medan man tar ett steg i minuten. Lite så är det tror jag med att vara pensionär.

Att vara pensionär innebär ju att man inte behöver jobba, alltså har de hela dagen fri åt att gå sitt svaga hjärtas väg. Om de nu har hela dagen på sig, varför måste de då stå där på ICA och långsamt välja sina dadlar klockan fem på eftermiddagen och klaga på att det är så mycket folk? Kunde de inte ha handlat sina livsviktiga dadlar på förmiddagen när det bara är andra pensionärer ute och handlar? Då skulle alla parter bli nöjda. Pensionärerna slipper alla unga som ‘jäktar’, och vi som jäktar slipper alla gamlingar som gör allt utom att rusha runt. Win-win, tycker jag.

Vet ni vad man också skulle slippa om pensionärer utförde sina ärenden på dagen? Många saker. Där står man och har precis handlat klart på ICA:t runt hörnet. Då vill man bara gå hem till sin soffa, knäppa upp jeansen, sätta på Antikrundan och stoppa ansiktet fullt med kexchoklad. Man går mot utgången, men den är blockerad av en tant (Agata). Tydligen har hon stött på sin väninna (Signe) från akvarellkursen som hon inte råkats vid på sistone, eftersom sistnämnda halkade på en fläck med hundpiss och har numera en knäprotes. Självklart är det också extremt viktigt att de står just där, just precis där framför utgången och växlar långa och utdragna anekdoter om hur ungdomen idag inte har någon respekt.

Vad vill jag säga med detta då? Att vi ska avliva alla stackars gamlingar? Nej, det hade varit hets mot folkgrupp. Det är olagligt. Det enda syftet med den här väldigt, väldigt seriösa texten är simpelt. Mitt mål är att förmedla hur man egentligen inte bestämmer över sitt eget öde, samt att ge oss yngre en gemenskap. Trots allt så har vi inga akvarellkurser som förenar oss likt en armé av tandlösa sengångare. Något måste vi ha som är exklusivt enbart vårat.

Visste ju att detta kunde hända... fan. Hur kunde jag gå runt och hoppas att det inte skulle hända? Fast var ju i alla fall jäkligt glad när jag tänkte att det inte skulle hända. Händer så ofta nu för tiden... orkar inte... oh well, kanske blir bättre igen snart nog.

Ensamheten

Kan inte minnas senaste gången jag vakna av mitt alarm.. Var väl antagligen några veckor sen. På kvällarna är jag trött men tar ändå tid att somna och så vaknar jag alltid för tidigt långt innan alarmet går av någon dröm eller nåt och kan inte somna om. Satt alarmet på 8:00 två dagar i rad nu men vaknat 7:00 typ båda dagarna. Vill bara sova ut imorgon men känns som jag kommer vakna av mig själv skittidigt ändå.

"..får du någonsin känslan av att din kropp -hänger- på skelettet?"
Skattningspapper vill man ibland nästan spara och sätta in i någon pärm bara för att det är så bra.

...

..Not until now, thank you...

Vad är det skattning för? x) Om jag får fråga..

Ett år äldre men inte känner jag mig visare för det. Det kanske är så. Åldras på papperet men förblir som förut..

När detta kom upp i mitt fb-feed:
Poetry Slam Jkpg
den 26 mars kl. 13:39 ·
FINAL!!! Nästa vecka!!! Xenia Kriisin kommer, Martin Spånberg kommer, alla våra sju finalister kommer. Kommer du?


och jag insåg att en av de sju finalisterna är jag.

Det är nu på fredag men jag har srsly inget att säga, inget att läsa, jag har inga historier att berätta, jag borde inte vara där, vill vara hemma eller i publiken som vanligt, jag har inget att ge