In the dark PRS Vidomina & Medi

Han skrattade.
"Klart att det har ett pris. Allt bra har ett pris." Han såg på henne med ett leende.
"Jag har en gåva till prästinnan. Kan du ropa henne lite diskret? Ber jag henne komma så blir det en massa blickar."

Hon log, tog hans hand.
"Vi ser. Jag vet hur man tar sig ut." Hon log stort.

Adela log bara och reste sig när hon hörde hans fråga. "Jag hämtar henne." sa hon lugnt och sköt in stolen hon suttit på innan hon vände sig om och gick förbi de andra för att ta sig fram till Alice som fortfarande stod med Rion. "Alice, du är frågad efter hos prins Eric, jag har kommit för att eskortera dig till honom. Kommer du med?" Hon log lite och kastade en blick på Rion innan hon såg på Alice igen.

"Okej." Leo tog hennes hand och följde hennes steg därifrån.

Hon log och nickade.
"Okej. Tack Adela." Hon log och gick vid hennes sida.
"Du verkar ha det trevligt." Hon log mjukt och lade huvudet på sned.
"Har det hänt något?"

Hon kom ut till en underbart vacker trädgård och såg på honom.
"Så vad tycker du?" Viskade hon.

"Ja, det är helt okej här. Jag saknar palatset lite.", erkände hon men sa inget om att hon oroade sig en aning för både Ivan häxorna som fortfarande var kvar där. "Han ville att jag skulle hämta dig bara. Prins Eric?"
Adela stannade vid stolen där Eric satt och visade med handen åt Alice. En bit bakom Alice stod Rion som hörde på, fortfarande fast besluten att skydda Alice från faror.

"Det är jättefint.", sa Leo och tog några steg ut i gräset för att se sig om på blommorna, buskarna och träden. Liten bit längre fram stod en fontän. "Kom, vi kan sätta oss där."

"Ska jag vara ärlig. Jag med." Hon fnissade och ställde sig vid Eric.
Han hade tagit fram ett vacker lila tyg och räckte över det. Det var mjukt och han log.
"Jag vill att ni ska ha detta. Jag kommer ge er tråd i guld som kommer passa er." Han log mot dem.

Hon log och slog sig ner.
"Ja det är det." Mira log.
"Så du reste som människa?"

Adela såg häpet på tyget. Utan att röra vid det såg hon hur mycket det måste ha kostat. Ett dyrt tyg. Vackert. Och tråd i guld. "Det är en vacker present, prins Eric, tycker inte du det, ers höghet? Jag ska be en sömmerska sy något fint av det till dig." Adela nickade åt en av tjänarna som de tagit med sig att samla tyget åt de för att ta med sig på hemresan igen.

Leo satte sig ner bredvid henne vid det rinnande vattnet och iakttog Mira i månljuset. "Jag reste med er i vagnen- kommer du inte ihåg?" Han log lite. "Du verkar lugn, är du inte orolig att Ivan eller Isabelle ska ha ställt till det medan vi är borta?"

Hon såg häpet på tyget. en sådan vacker färg. Hon såg upp mot Eric och nickade stumt. Munnen hade torkat ut men efter att ha svalt någta gånger öppnade hon munnen.
"Det är en helt fantastisk färg. Jag tackar er för gåvan." Hon log och såg mot Adela.

Mira log lite.
"Jag menar när DU var en människa din tok." Hon såg upp mot månen.
"Har du haft det bra?"

Adela såg efter tjänaren som försvann med tyget. "Det var en snäll gåva, prins Eric." Adela knäppte sina händer och såg från Eric till Alice igen. "Jag är säker på att sömmerskan gör något fint av tyget."

"Jag har varit människa tidigare. Precis som du." Leo såg lite trött ut och kvävde en gäspning. Han såg mot henne och log sedan. "Festen är trevlig. Men som sagt.. jag oroar mig för Ivan, Isabelle och våra nyanlända gäster i palatset. Jag vet inte hur säkert det är.."

"Det glädjer mig. Jag hörde att ni ger er av snart. Ge mina komplimanger till köket och ta väl hand om er." Han log och nickade sedan mot Adela.

Mira log oc tog hans hand.
"Jag... strunt i det." Hon suckade.
"Ivan och Isabelle har hög bevakning men de andra vet jag inte."Hon såg på honom.
"Ska vi gå mot vagnen älskling?"

Adela nickade så att det silvriga håret föll över hennes axlar. "Tack då igen, prins Eric. Det har varit ett nöje att ha fått komma hit. Vem vet, våra vägar kanske möts igen?" Hon log och vände sig till Alice och Rion. "Vagnen står redo. Vi ger oss av."

Leo nickade eftertänksamt. "Ja, du har nog rätt.", sa han fundersamt och tänkte på den bevakning som fanns i palatset. "Vi går till vagnen, de andra kanske väntar på oss." Han reste sig upp och började att gå mot infarten till slottet.