Förändrad värld Lupple & Medi

"För jag skulle uppskata mitt jobb mer om min chef sa tack och snälla. Även om de får betalt."

Hon såg på sin vän och nickade. Skrev att de behövde handla snart. Såg sedan mot kalendern.
"I övermorgon så sover båda." skrev hon och suddade ut.

"Va bra." Sa han och slog ihop boken.
"Nu ska du köra bil och vinna ett race tänker jag."

Rafael såg på henne. Fick ta några sekunder till att bara samla sig. " Vi är bra chefer. De älskar att jobba här." Lovade han.

Lindsay såg det hon skrev och tittade själv på kalendern. "Vi kan handla då." Log hon och pekade på dagen då de båda skulle sova.

"Men tårtan?" Undrade hon och höll upp den. Den var helt orörd. "Jag vill." Viskade hon men kände sig så himla mätt.

"Bra för man ska vara snäll." Hon lutade sig tillbaka och slöt ögonen.
"Det var ett hemskt fall." Sa hon tyst.
"Hela ryggen svider."

Kvinnan log och sedan tog hon bort tavlan och fortsatte med jobbet.
"Vi behöver ägg." Viskade hon tyst.

"Sätt den på huvudet?" Sa han retsamt men tog den.
"Jag tar med den så kan du äta den när du har ork.."

"Jag är så ledsen." Viskade han igen och lekte försiktigt med hennes hår. Kunde inte hindra sig själv.

"Och mjölk. " Sa hon tankfullt. "Vi måste ha möte med kockarna, vad som är på matsedeln denna vecka." Log hon.

Aurora nickade sakta. "Lova?" Viskade hon och reste sig upp och gick mot spelrummet.

Hon såg på honom och började äta av tårtan och lät honom leka.
"Du får kolla min rygg senare." Viskade hon.

"Ja det får vi. Såg sedan mot ett städrum och gick mot det. Drog med sin vän och visade sedan en ask med pengar. Fylld med pengar.
"Ska vi ge dem det?"


"Att du få ha den på huvudet? Visst." Sa han och tog med sig den.
"Det blir kanske jobbigt att balansera den dock.."

"Du har så vackert hår." Viskade han. Det var så lent och mjukt. Och doftade helt underbart.

Lindsay såg på pengarna. Det var så mycket pengar. "Men." Viskade hon men tystnade. " Vi har väl inget annat val." Viskade hon. "Vi bör berätta vart dem är också." Viskade hon.

Hon fnissade. "Att äta den sen!" Ropade hon mot honom innan hon rusade iväg in i spelrummet.

"Men det är vitt. Hur kan du älska det?" Hon såg på honom men sa inget. Åt upp tårtan och började sedan dricka.

"Vi behöver inte ta allt. En del kanske?" Hon visade en del.
"Om vi ringer kan de få bättre sen."

"Jasså du menar så.." Han skrattade.
"Ja sen kan du äta den...."

Han såg på henne. "Jag bara gör det. Hur kan du avsky det?" Undrade han.

"Okej." Svarade hon och stoppade ned pengarna i sina byxfickor. Hon slutade tidigare än den andre.

Hon log och stratade igång spelet med ett glatt leende,

"För att ingen har sådant. Om man inte är 60 och över." Sa hon tyst.

"Vi kan alltid.." Hon tystnade och såg över axeln.
"Jag behöver uppsöka läkaren. kör du mig dit?"

Han slog sig ner och såg på henne.
"Du är så duktig. hur kan du vara det? Har du smygit upp när du ska sova?" Frågade han retsamt.

Han flinade. "Det är inne att färga grått."Log han ömt.

Lindsay såg oroligt på henne och nickade. "Okej. Vi tar vår rast nu." Log hon och drog med henne ut och satte sig i bilen.

Aurora skrattade lågt. "Naturlig begåvning." Flinade hon lektfullt.