In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon såg på honom och gick mot vakterna med händerna om magen och såg på Ivan.
"Jag vet inte. Kanske gick för att jag är så förälskad i dig." Hon log och lämnade honom med vakterna för att gå till polen.
Mannen från rådet hade pratat med Alice och hon tog sig till Adela.
"Adela. Isabelle är gravid med Ivans barn." Hon såg oroad ut.
"Ivan vill ha ett möte."

Adela hade gjort ordning för deras lektion. Hon hörde ALices steg och vände sig om för att möta henne med instruktioner, men flämtade innan orden hann lämna hennes läppar. "Men.. vad.. vad säger du? Det är ju omöjligt, han är ju vampyr." Men hon upptäckte Alices oro och samlade sig genast. "Han ska få ett möte. Han ska få förklara, det kan vara ett trick." Adela lät misstänksam och kände sig skyldig över att inte ha berättat om hennes och Ivans förflutna ännu.
I försök att lugna Alice placerade hon försiktigt en hand på hennes arm och mötte hennes blick. "Vi ska ha ett möte med honom. Men snälla, ers höghet, låt det inte vara i tronsalen. Vi behöver något mindre, där han kan bli sedd på med respekt. Han är säkert i ett känsligt läge nu och vi behöver att han samarbetar och inte agerar utåt." Hon släppte taget om Alice och lät handen falla till sidan. "Vi tar mötet senare. Om du vill så ställer jag in dina möten idag, så du får tid till att planera inför hans möte. Vad säger du?"

Hon lyssnade på vad Adela sa och nickade.
"Ja tack gör det. Boka om dem och de som färdats långväga fär gärna sova över som kompensation. Det är det vi kan göra." Hon log och sträckte på sig.
"Jag jag få prova att gå utan boken? Jag visste inte att min frisyr skulle bli så elegant." Hon log och såg sedan bort.

Adela nickade och gav tecken till en av sina vakter att komma över. "Meddela Léon att prästinnan ställer in sina möten eftersom hon är upptagen med annat. Gästerna får sova i gästrummen som kompensation. Prästinnan har möte med dem så fort hon kan igen." Vakten nickade och försvann iväg för att se efter Léon och meddela om nuläget.
Adela följde vakten med blicken och såg på Alice igen när han var utom synhåll. "Jag trodde inte du villa ha lektion? Nåväl. Du har haft god tid på dig att öva, det kanske är dags att du testar utan böcker, men.." hon pausade för att röra vid Alices rygg och midja för att visa att hon skulle sträcka på sig ytterligare. "Behåll hållningen även när du står stilla." Adela backade undan och knäppte sina händer framför sig. "Gå för mig, ers höghet."

Hon log mjukt när hon tilltalade Adela och nickade.
"Men jag har saknat dessa lektioner." Hon sträckte på sig och började gå fram och vände sig. Hennes hålling var så mycket bättre nu än den hon hade haft och hon såg på henne.
"Bättre?" Hon lade huvudet på sned.

Adela försökte hitta orden, att säga i rätt ordning. "Mycket bra, ers höghet. Nu gäller det bara att du inte tänker på det. Det känns som att du grubblar på något, är något på tok?", frågade Adela och gick fram. Hon ögnade Alices hållning på nära håll för att sedan röra vid hennes midja igen. "Det var mycket bättre. Men du måste kunna göra det utan att medvetet tänka på det."

"Jag tänker på hur Isabelle ha kunnat bli havande." Hon såg på henne och nickade och sträckte på sig.
"Det är lite svårt men jag ska jobba på det." Hon såg sedan på henne.
"Ska vi göra iordning ett möte genast?"

"Öva en liten stund varje dag, vi testar igen om en vecka, då har jag en ny uppgift åt dig." Adela gladdes åt att få göra det hon var bra på. Den första tiden hon kommit hit hade hon ännu inte hittat sin plats bland alla, men med tiden hade hon mjuknat upp för prästinnan. Hennes jobb innebar flera olika uppgifter, men att vara hennes lärare var den bästa delen. Hon visste att hon var skicklig och kunnig.
"Ja, vi gör ordning för möte genast. Vakterna eskorterar dig till paviljongen, Ivan kommer gilla att det är utomhus. Jag samlar de andra och meddelar vakterna att skicka Ivan ut om mindre än en timme."
Hon nickade mot Alice. "Det kommer att gå bra.", tillade hon sedan, men kände att hon själv behövde höra orden. Det hade varit mycket information att ta in, och det var bara början av kvällen.

Hon nickade och såg sedan på Adela och log sedan.
"Jag vill ha något om mina axlar. Det kan vara kyligt ute." Hon nickade för sig själv och sträckte på sig och gick sakta ut från rummet.

Isabelle hade kommit tillbaka och såg piggare ut. Rosiga kinder och slog sig ner på sängen.
"Ivan jag har gjort mig ren. Jag har även fått i mig mat och det känns underbart!"

Adela gick iväg för att samla Rion, Leo, Léon och Elleshar igen. Det var praktiskt att det var samma personer som talat med honom nyligen. Hon meddelade de att göra sig bekväma på paviljongen i trädgården. Tjänarna skulle ta dit stolar och bord för att göra det möjligt att genomföra mötet där. På den plats som annars var en mysig intim och vacker plats. Där blommorna växte vilt på byggnaden, kringlade sig uppåt och blommade vackert. Snart skulle de vara redo för mötet med Ivan. Denna gång fick Adela påminna sig om att det var Ivan som kallat till det. Han skulle få första ordet. Hon var inte säker på att hon kunde hålla det löftet. Ännu var hon förvirrad över nyheterna och allt hans tidigare beteenden.

Ivan satt stilla på stolen vid bordet och blickade ut genom fönstret med händerna vilade på bordsskivan. När Isabelle kom in i rummet såg han åt hennes håll och pustade lättat ut. "Det låter som att du har haft det bra. Det gläder mig.", sa han lugnt och sträckte sig efter henne att närma sig honom. "Kom hit, jag vill ha dig nära."