In the dark PRS Vidomina & Medi

Isabelle såg på Ivan och blev återigen tyst. Såg ner och så fort de var ensamma igen gick ho fram till honom och satte sig i hans famn och smekte hans kind.
"Älskade." Viskade hon ömt och slöt ögonen.
"Får jag be om en tjänst?" Hon såg upp på honom och lade huvudet på sned.

Ivan muttrade något ohörbart när de hade lämnat rummet. Han var irriterad och ville egentligen skrika efter de, men det var lönlöst. Han svalde såg med en trött blick åt Isabelles håll när han hörde henne tala till honom. Han log då hon satte sig ner i hans famn. Han drog henne till sig och närmade sig hennes ansikte för att röra med sin panna mot henne. Men drog sig undan för att svara henne. "Ja, Isabelle. Vad som helst.", sa han ärligt då han verkligen kände för något nytt, något att distrahera tankarna från det onda.

"Älska med mig. Jag saknar din nakna kropp mot min." Hon kysste hans kind.
"Jag vill vara din föralltid." Hon drog sig närmare.
"Jag vill hjälpa dig att få hene tillbaka." Hon viskade det och log mjukt.

Utan att säga något plockade han upp Isabelle för att lägga ner henne på sängen. Ivan närmade sig Isabelle och kysste henne passionerat över läpparna. Lusten i honom hade väckts. Ivrigt kände han med händerna över hennes hals och armar, ville innanför hennes kläder. Samtidigt som han kysste henne snörade han upp hennes klänning för att komma henne ännu närmare. "Isabelle.", viskade han för att smaka på hennes namn. Han började att andas häftigare och ännu mer då han själv trätt av sig sina kläder för att älska med henne.

Hon lade armarna om honom och log mo honom när han lade i sängen. Hon älskade verkligen honom och hon lade sig tillbaka.
"Ivan." Viskade hon.

Leo hade ursäktat sig att gå till sin kammare för att samla tankarna och vila. Det hade varit en prövande kväll. Rion skulle se efter Alice.
Han närmade sig hennes kammare och blev insläppt av vakterna som öppnade dörrarna in dit. "Alice.", sa Rion när han fick syn på henne i hennes säng. "Sov du?", viskade han och gick fram till sängkanten för att sedan försiktigt sätta sig ner bredvid henne. Han suckade lågt och drog på läpparna i försök att le. "Hur har du haft det?"

Alice hade inte sovit utan hade bara legat ner. När Rion kom in satte hon sig upp och skakade nekande på huvudet.
"Nej jag sov inte." Hon log innan hon såg ner.
"Så vad sa han?"

Rion gav ifrån sig ett tyst skratt. Alice hade inte intresse att tala om sig själv, bara om samtalet. Han satte sig tillrätta på hennes säng och sänkte blicken kort för att samla orden innan han såg på henne igen. "Ivan var inte samarbetsvillig. Han ville inte tala med oss. Vi får testa en annan gång. Ivan önskade att få gå ut, jag sa att det var upp till dig att bestämma", sa han och suckade igen. "Leo fick inte de svar han sökte. Jag tror det tog ganska hårt på honom. Han vilar nu i sitt rum." Han log lite och granskade Alices ansikte. "Det har varit en prövande kväll för oss alla. Vi alla skulle behöva något för att slappna av. Du sa något om poolen tidigare, orkar du gå dit innan vi lägger oss för morgonen?"

Alice log svagt och nickade.
"Jag ska se vad jag kan göra. Det kommer inte bli lätt men jag ska se vad jag kan göra." Hon nickade och suckade.
"Prövande ja men jag kan inte gå tll polen. Jag har veckan nu." Hon såg på honom och reste sig.
"Vi har middag att ta innan vi ska sova. Sen i morgon har jag lite möten." Hon tog hans hand.
"Jag älskar dig."

Rion nickade. "Kom, jag eskorterar dig till middagen. Det blir bra att alla är samlade. Kanske få vi veta något om prins Erics fest? När är den?" Han hjälpte henne upp på fötterna för att sedan erbjuda sin arm. "Ge dig inte vika för Ivan, Alice. Så vitt jag vet skulle han kunna försöka att rymma ifall han kommer ut." Rion ryckte på axlarna. "Det låter som att du har mycket att stå i. Kom nu, det känns bättre när vi har fått ätit något."