Förändrad värld Lupple & Medi

Hon torkade a sig innan hon drog på sig trosorna.
"Ska bara dra på mig nåågot." Hon såg på honom och gick sedan ut till rummet. Letade fram kläder och klädde snabbt på sig.
"Klar."


"Då gör vi så. Vi hälps åt. Du pekar och jag bär." Han smekte hennes kind.
"För inget. Det är okej och du får lägga sängen upp oh ner om du vill. Då kan du sova under sängen " Sa han med ett skrat.

"Bra bra. Kom." Sa han och öppnade dörren åt henne så hon kunde gå ut. Väl i korridoren följde han henne men upplevde att det gick sakta. "Ledsen." Sa han och skopade upp henne och tog sig ned och placerade henne på stolen och beställde in blod till sig och sin bror. Snart serverades allt fram och Rafael tog sin kopp och började att dricka.

Aurora skattade mjukt och såg på honom. "kanske testar." Flinade hon leendes.

on kved till och såg pp i hans ansikte och såg på honom.
"det gör ont men det kommer å över. fFick ju värktabletter förut...." Sa hon oh såg ner på duken.


"Men då är du busig." Theodore skrattade och lade e hand mot hennes kind. Sedan log han med ett leende."Och du får det. Är inte alls arg. Om du skadas så är jag dock ledsen."

Rafael såg på henne med en orolig blick, hade han skadat henne? "Gick det bra Rhiannon?" Undrade han. "Behövde skynda mig lite ,jag är ledsen." Sa han.

Aurora lutade sig mot hans kind och låg sött. "Jag lovar att inte bli skadad." Sa hon mjukt och började ta för sig av frukosten. Den smakade gudomligt.

"Det var inte ditt fel. Ja har mensvärk och det gjorde bara lite ont." Hon såg på honom och började ta åt sig av maten och såg sedan på Aurora.
"Hur sov du?"


Theodore log sedan mot Rhiannon.
"Någon vaknade tidigt och behövde lit omtanke." Sa han och drog handen genom hennes hår.

Aurora såg på Rhiannon med ett stort leende. "Visste du att de är supergamla? Theodore säger att han träffade Jesus." Fnittrade hon förtjust. På det där okyldiga sättet hon gjorde. Men poängen var att hon ville berätta för Rhiannon en viktigt information. "Du då?" Undrade hon leendes och menade sömnen.

Rafael såg på flickorna och sedan på Theodore. "Varför berättade du?" Frågade han nyfiket i sin broders huvud.

Hon skakade på huvudet och tuggade lite på mackan hon hade.
"Nej det visste jag inte." Sa hon och såg på Rafael.
"Är det sant?"


Theodore såg skamsen ut. Han hade försagt sig och han såg på Aurora. Sedan såg han upp på Rafael.
"Fast jag sa det inte. Nu hittar du på." Han skulle få henne att tro att han inte sagt det.

Rafael såg på Rhiannon. Vad skulle han säga? "Jesus, är det inte den snubben i den där boken?" Undrade han tvekande. Bästa försvaret var alltid att spela dum.

Aurora såg på Theodore. Hon kände ett hugg i hjärtat. Hon visste att han hade sagt det. Hon visste det. "Jag kanske drömde det då." Viskade hon tveksamt.

"Vilken bok?" Frågade hon och tog sin kopp och förde den mot läpparna. Drack djupa klunkar och satte sedan ner.

"Aurora snälla." Sa han och drog handen genom hennes hår. Försökte radera hennes minne från håll och log medan han smekte henne.

Rafael flinade lite. "Jag ska visa dig någon dag. Det är långtråkig. Och texten är pytteliten." Förklarade han lugnt. "Var frukosten god?" Undrade han för att få henne på andra tankar.

Hon kände en slags våg i huvudet, eller ett pirr. Hon kunde inte beskriva det. "Sluta."Viskade hon med tårfyllda ögon, sedan var det borta. "Sov du gott?" Frågade hon Rhiannon som om ingenting hade hänt.