In the dark PRS Vidomina & Medi

"Det skulle underlätta att vi ställer frågotna tillsammans. Han är lika slingrig som ormen själv." Hon såg på Rion och nickade svagt.
"Jag vet om att ni är med." Hon log mot honom.

Rion såg oförstående ut. "Jag är din livvakt, Alice. Jag borde vara där. Vill du inte?" Han lät en aning förvirrad och sårad, men han skulle inte säga emot Alice.
Adela nickade till Alices ord. "Bra. Vi ställer frågorna tillsammans." Adela drog in luft och pustade bestämt ut. "Då är det bestämt. Vi samlas i tronsalen om ett tag. Bäst att samlar krafterna tills dess." Hon reste sig och så gjorde även Elleshar. Sedan lämnade de rummet efter att nickat åt Alices håll.

"Klart att jag vill ha min livvakt där. Jag behöver någon som känner till honom." Hon tog hans hand och lo.
"Vi kan gå till maskrummet och plocka ut en mask. Du kan få välja en." Hon smekte hans hand med tummen.

Rion nickade då och log litet. "Kanske jag borde hitta Leo också. Jag har inte sett honom på ett tag. Han borde veta vad vi har bestämt." Han reste sig och erbjöd sin arm till Alice. "Ja, det kan vi göra. Men jag är säker på att du väljer den bästa, så jag måste tacka nej till erbjudandet." Han klappade hennes hand.

Hon log mot honom.
"Jag tror jag vet vart de är." Hon såg sedan ner.
"Min blödning kan även vara det som gör mig trött." Hon såg sedan upp och log mot honom.
"Men om jag insesterar?" Hon började att gå och stannade vid ett rum och öppnade. Rad på rad hängde olika masker i olika färger och hade allt från fult vid munnen till guld vid ögonen.
"Välj du Rion."

Rion nickade. "Leo och Mira kommer fram så småningom. De har säkert inte ätit än. Vi hittar de kanske i matsalen." Han skrattade kort. Det var kul att tänka Leo tillsammans med Mira. Det var en fröjd att se honom så lycklig.
"Om du insisterar..", började Rion, men flämtade till när han såg de olika masker som visades inne i rummet. De var fantastiska. Alla såg ut som konstverk.
"..Wow!", flämtade han och gick in i rummet för att se sig om. Han snurrade runt. På alla väggar hängde det flera. Han sträckte sig efter en som verkade vara målad i ett grönt tema med guldiga detaljer. Han iakttog den på nära håll för att sedan se sig om på de andra. "Den här kanske?", sa han och hittade en som även verkade ha kristaller dekorerade vid tinningen mot kinden. "Vad tror du? Vilken vill du ha?" Rion såg på Alice igen.

Hon log och såg ner på den gröna klänningen. och log.
"Den skulle passa perfekt." Hon såg på masken och plockade den åt sig och tog en solfjäder som var grön och guldig.
"Ska vi gå?"
Hon log mjukt och såg sig om.

"Ja, den blir perfekt." Rion nickade. "Ja, låt oss gå. Vill du göra dig redo i tronsalen redan nu, eller vill du gå någon annanstans?" Han log vänligt mot henne och tog hennes arm i sin igen när de lämnade rummet.

"Kom, Mira. Vi kan inte slöa för länge, jag vet inte vad vi har missat nu!", skrattade Leo och drog på sig kläderna innan han gick fram till sängen igen för att kyssa Miras kind. "Jag börjar känna mig rätt hungrig nu och det skulle sitta fint med lite blod. Du sa att ni hade något sådant?" Leo strök hennes kind med sin hand och reste sig ur sängen igen för att se mot sin spegelbild. Han upptäckte en fläck på kläderna och borstade bort det med händerna.

Hon gick med Rion.
"Vi kan vara bakom skynket i tronsalen. Det finns ett vilorum där ju." Hon såg upp i hans ögon och började att gå.
"Men Ivan får inte se mig utan mask. Jag klarar inte av det."

Mira flinade och drog handen genom hans hår.
"Åh så nu är det bra?" Hon satte sig upp och ickade.
"Vi har blod ja. Vi får inte döda en människa som är oskyldig . Dessa skulle hängas men vi fick dem istället. Det är en.... kompromiss." Hon såg på honom

"Masken blir en barriär mellan dig och honom.", mumlade Rion och förstod sedan att han tänkt det högt. Han såg mot henne med en ursäktande min. "Jag förstår.", tillade han sedan och gick efter henne till violrummet de tidigare varit inne i.
"Jag funderade på att berätta för Leo, jag kanske borde se efter honom?", sa han sedan och såg lite otåligt på henne. Han ville inte störa henne eller göra henne orolig, men det handlade om Ivan, deras skapare, och Rion kände en skyldighet att berätta för honom. "Vill du följa med och förklara?"

Leo vred på huvudet och såg på Mira igen. "Kom nu, slöfock, det är dags att vi går så att jag inte törstar ihjäl då.", skrattade han och gick fram till sängen igen för att kasta sig över Mira och pussa hennes ansikte.