In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon lutade sig tillbaka och slöt ögonen innan hon ryckte till.
"Han anklagar mig för allt han har lärt ut till mig. Varför vi inte är vänner och jag är skyldig honom en massa saker. Jag sa att jag har hand om hans slott och han blev som tokig. Jag förmedlade mig fel och sa att jag äger det." Hon skakade på huvudet.
"Sen sa jag att han skulle få bevisa att han kunde uppföra sig för att komma ut."

Adela antecknade koncentrerat. Fjädern på pennan dansade i luften till rörelsen av hennes hand. Men så hajade hon till och stannade upp. Hon såg på Alice och rynkade pannan en aning. Mannen från rådet gjorde det med. Rion verkade inte förstå vad de reagerat på och väntade otåligt på att få en förklaring.
"Prästinnan, lovade du honom hans frihet?" Hon såg bekymrad ut och suckade. "Det bådar inte gott. Med lite tur kan vi undvika att tala om hans frihet just denna gång. Vi behöver att han har fokus på rätt ställe."
Hon återgick till pappret.
Då tog mannen till orda, han som Adela plockat från rådet.
"Säg mig, ers höghet, har Ivan visat på samarbete?" Adela såg på mannen och sedan till Alice. "Det här är Elleshar. En i rådet." Adela var inte säker på att Alice kände till alla namn i rådet. Hon hade många som tjänade henne.

"Jag kanske har nämt det men han kommer aldrig få göra det. Han är för farlig." Hon såg på Eleshar och nickade.
"Jag har sett honom förut men aldrig lagt namnet på minnet. Ni får ursäkta." Hon skakade på huvudet och suckade.
"Nej. Han är sliskig som en räv och lika listig som en sådan med."

Rion tog till orda då. "Alice talar om Ivan i från det att han blev hennes fånge. Innan har Ivan visat på samarbete och försett henne med bekvämligheter." Han svalde och var inte säker på att han sagt det rätta. Därför öppnade han munnen igen för att tala. "Jag försöker inte försvara Ivan, men varenda detalj kanske är väsentlig i det här fallet."
Adela såg mot Rion och nickade innan hon antecknade på papperet igen. "Tack, Rion." Adela såg på Alice igen.
"Ers höghet, vad skulle du vilja fråga honom? Du sa något om att du ville testa honom?"

Alice lyssnade vad Rion hade sagt och nickade.
"Han spelade sorgsen över att bitit mig. Han ville behandla mig som en prinsessa och tog mig till Ryssland där jag blev ompysslad." Hon funderade innan hon såg på Adela.
"Jag har ingen aning om vi ska ge honom för test. han är för farlig att ge ett milt test."

Elleshar verkade fundera han med. "Får jag föreslå..", började han med en knarrig röst. "Att vi inte genomför ett test på honom, inte så att han vet iallafall." Han såg på Adela och sedan till Alice. Låt honom tro att vi kommer för att lyssna på honom, men så ställer vi sedan frågor och styr samtalet så att vi får övertaget." Han pausade igen och tog god tid på sig. Ingen sa något emellan. "Jag tror det är bäst att vi kommer till botten med om Ivan, fången, har något att bidra till riket och dig, prästinnan. För om inte så är fallet.." Han svalde. "..Då behöver vi honom inte längre."

"Det låter som en bra plan." Hon nickade medan hon tog sig för pannan och lutade sig tillbaka.
"Léon skulle jag kunna få något att dricka och kanske en solfjäder? Det är så varmt." Ho såg på de andra med en ursäktande min.

Adela nickade. "Bra idé, Elleshar." Hon granskade sina anteckningar för att sedan se upp mot Alice. "Hur känner du dig? De ska flytta honom om mindre än en timme. Känner du dig redo för ett samtal med fången?" Adela såg med en allvarlig blick på Alice.

Hon skakade på huvudet men såg upp.
"Men om jag inte gör det kommer det att li sämre och sämre. Det kommer inte bli bättre." Hon såg på Adela och reste sig upp och Léon kom tillbaka med en solfjäder och ett glas med vaten.
"Sådär ja." Han så oroad ut.
"Sätt er ers höghet."
Alice sjök ner igen och tog glaset med skakiga händer innan hon sjönk ner och såg sig om.

"Om du inte känner dig helt redo att själv förhöra honom kan någon av oss..", Adela gestikulerade med handen mot de andra vid bordet. "..också ställa frågorna."
Hon pausade igen och vilade händerna mot bordet. Adela log då litet. "Det kommer att gå bra.", sa hon sedan i hopp om att det skulle trösta Alice en aning.
Rion nickade instämmande och såg åt Alices håll. "Vi är med dig."