Förändrad värld Lupple & Medi

"Hur vill du ändra?" Sa han och gick fram till henne och smekte henne över huvudet.
"Det är klart att du får kramar." Sa han och lade huvudet på sned.
"Du kan få lite smärtstillande med som jag sa tidigare."

"Jag vill bara ändra dom sakerna." Sa hon och pekade på skåpet han plockat fram ur. Till lådan i närheten av toaletten. "Till dit." Förklarade hon lugnt. Skakade lite på huvudet. "Vill inte ha sånt." Viskade hon. Hon var rädd för medecin. Hon visste ju inte vad det verkligen var i det.

"Det går." Sa han och log men hanns leende försvann.
"Men älskade Aurora." Sa han och smekte hennes kind.
"Om du har så ont att du gråter?" Han såg sedan mot sängen och suckade.
"Vänta här jag ska hämta någon som fixar sängen. Det finns folk som är vakna." Han ringde på en knapp och kom tillbaka.
"Det är vanliga värktabletter."

Hon tvingade fram ett leende. "Det gör inte ont." Lovade hon. Även fast det gjorde fruktansvärt ont. Hon ordnade med skyddet. Torkade sig och spolade och så tvättade hon händerna.

En tjänare kom in och började dra av hennes lakan och Theodore häjdade henne.
"Kan du hämta medicinen ni andvänder? Den som ni köpar på apoteket i stan?" Han log mot henne och såg kvinnan nicka.
"Ska bara byta lakan sir." Sa hon och log.

"Jag kunde göra det." Viskade hon skamsket och såg kvinnan byta sängkläderna. "Jag kan." Viskade hon mot Theodore men tystnade sedan. Det var inte hennes plats.

"Nonsens." Kvinnan log och bytte snabbt lakan och puffade till alla kuddar.
Lämnade rummet och kom med en förpackning.
"Det här är de vi använder." Hon log och såg mot Aurora.
"Mensvärk?" Frågade hon och såg mot Theodore.
"Får jag ge råd?" Theodore nickade och kvinnan log mot henne.
"Jag brukar ligga i fosterställning. Med en kudde på baksidan som stöd. Sen en varm vetekudde om magen. Men det är vad jag tycker är behagligt." Sen är choklad den bästa för humöret och sen är spel bra för själen." Hon blinkade med ena ögat.
"Men har du ont tar du dessa om du är osäker."

Aurora lyssnade på kvinnan. Det var lite svårt att förstå henne. Hon hade kanske en dialket. Hon såg på förpackningen. Vred och vände lite på den. Hon förstod inte ett ord av vad som stod. "Tack." Viskade hon trots att hon inte förstått hälften av vad som sades. Men hon log ändå strålande. Gav Throdore förpackningen. "Det går bra." Viskade hon och nickade. "Lovar." Fortsatte hon leendes.

Theodore hade svurit tyst. Han hade glömt att de flesta inte pratade samma språk och han log. "Tack då." Kvinnan log och lämnade rummet.
"Så vill du ta nu? Jag ser att du har ont." Sa han och pekade på henne.
"Sen kan du få en kram. Hur ska jag få dig att förstå att det inte är farligt att ta dem?"

Aurora bet sig lite nervöst i läppen. "Så jag kommer inte somna av dem och vakna någon annanstans?" Frågade hon försiktigt. "Jag vill vakna i sängen." Viskade hon.