Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Ni som skriver..

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

1 2 3 ... 152 153 154 ... 303 304 305
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Privet Drive
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Jag lovade ju en liten snutt av vad jag skrev igår. So here we go

Spoiler:
Tryck här för att visa!Det fortsatte så i flera dagar. Jag tappade räkningen. Det fanns inga fönster i cellen, inget sätt att se hur många dagar som passerat. Jag tillbringade varenda dag i det där hörnet och ropade efter Erik i mitt huvud. Erik? Erik! Erik? Kan du höra mig? Erik, vi behöver dig! Jag behöver dig. Vi är fångade. Vi sitter i en cell på slottet. Varenda dag, varenda minut upprepade jag de orden inom mig, och önskade att han skulle höra mig. Mor och Sanguine försökte prata med mig flera gånger, men jag svarade aldrig. Eviscero kom och försökte tvinga ur Sanguine var Erik var varje dag. Jag kunde höra dem prata sinsemellan, men på låg volym, som om de vore långt borta. Men till sist var jag tvungen att sluta. Mitt huvud värkte och jag var hungrigare än jag någonsin varit i mitt liv. Doften av Isabella i korridoren utanför var berusande. Utan att tänka for jag upp i stående ställning, samlade ihop magi i båda händerna och fokuserade det på barriären. Magin exploderade åt alla håll, men inte en skråma på barriären.
- Vad håller du på med?, utbrast mor.
- Mitt huvud värker, mumlade jag utan att ta blicken från barriären. Och jag är hungrig. Så hungrig.
- Har du varit utan blod en enda dag sedan din övergång?, frågade Sanguine hetsigt.
- Aldrig.
Sanguine vände bort mor ifrån mig. Jag hörde hur han viskade åt henne.
- Elisabet, hon har inte lärt sig avhållssamhet ännu. Fortsätter det så här, kommer hon snart vara i samma tillstånd som Cazador. Flickan utanför är en konstant lockelse som hon inte kommer åt. Det kommer driva henne till vansinne.
- Och vårt blod...
- Är ingen bra idé, avbröt Sanguine. Det finns ingen garanti att hon kan sluta när hon väl har börjat. Vi kan inte riskera att hon tömmer någon av oss. Om hon lyckas få ner det. Vilket inte skulle förvåna mig om hon blir galen.
- Ni vet om att jag kan höra er, va? Cellen är inte så stor, sade jag fortfarande med ögonen på barriären.
- Nox..., försökte mor.
- Håll er borta från mig. Det verkar vara det säkraste, sade jag och slet blicken från barriären.
I tystnad återvände jag till mitt hörn.

Jag satt där och försökte tvinga bort min huvudvärk, medan jag samtidigt ropade på Erik inombords. Dagen efter blev bloddoften ännu starkare och jag kunde inte låta bli att flyga upp i stående ställning framför dörren. Där stod Erik, täckt utav blod från topp till tå. Doften utav det drev mig till vansinne och i min desperation klickade någonting i mitt huvud. Något en utav magilärarna sagt på en lektion: Känslor gör din magi starkare. Om du kan fokusera alla dina känslor in i din magi, så kan du utföra mer än du någonsin trodde. Jag kunde känna ett leende krypa fram och jag började samla magi i händerna igen. I den fokuserade jag allt jag kände. Kärleken för Erik, önskan att beskydda mina nya föräldrar, lättnaden över att Erik var där, rädslan för Eviscero, hungern efter blod, desperationen efter att få komma ut, och jag kände igen hur magin började flöda ur hela min kropp som den gjort den dagen på skolgården. Jag fokuserade all magin ut i händerna. De blev som en åskledare för all den magi som bildades över hela mig. Jag såg Erik ta några steg bort från dörren, och hur Isabella närmade sig förvirrat för att se vad som hände. Och sen släppte jag allting mot barriären. Den exploderade utåt. Isabella for bakåt, in i väggen och tuppade av. I en sekund stirrade jag häpet på vad jag åstadkommit, sen tog begäret över och jag sprang så fort jag kunde till Isabellas sida och bet henne i halsen. Blodet strömmade in i min mun och upprymdheten spred sig genom min kropp. Jag drack så hårt att jag fick stjärnor framför ögonen, trots att jag hade dem stängda. Den enda gången jag var tvungen att komma upp för luft såg jag Erik som genom en dimma. Orörlig. Stirrande. Jag tror jag log mot honom, men jag minns inte säkert. Jag drack tills inget mer kom, men istället för besvikelse över att det tagit slut kände jag mig belåten. Jag reste mig upp och torkade av munnen på ärmen till underklänningen. Erik stirrade på mig, besvikelsen uppenbar i hans ansikte.

Så himla bra! Jag måste få läsa mer!!!

26 jun, 2014 19:34

Beben
Elev

Avatar


Vill värkligen skriva något, men vet inte vad. Orkar inte fortsätta på något av det jag redan håller på med för jag är inte nöjd med det. Orkar inte med något värklighets troget. Fantasy ska det vara! (Är inte bra på att skriva fantasy, bara läsa det)

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fpa1.narvii.com%2F6916%2F93abd7c45eef28b024ccfa571770d2d99666653fr1-600-338_hq.gif https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fthumbs.gfycat.com%2FPastCalmIbizanhound-size_restricted.gif

26 jun, 2014 19:37

Anna-chan
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Jag lovade ju en liten snutt av vad jag skrev igår. So here we go

Spoiler:
Tryck här för att visa!Det fortsatte så i flera dagar. Jag tappade räkningen. Det fanns inga fönster i cellen, inget sätt att se hur många dagar som passerat. Jag tillbringade varenda dag i det där hörnet och ropade efter Erik i mitt huvud. Erik? Erik! Erik? Kan du höra mig? Erik, vi behöver dig! Jag behöver dig. Vi är fångade. Vi sitter i en cell på slottet. Varenda dag, varenda minut upprepade jag de orden inom mig, och önskade att han skulle höra mig. Mor och Sanguine försökte prata med mig flera gånger, men jag svarade aldrig. Eviscero kom och försökte tvinga ur Sanguine var Erik var varje dag. Jag kunde höra dem prata sinsemellan, men på låg volym, som om de vore långt borta. Men till sist var jag tvungen att sluta. Mitt huvud värkte och jag var hungrigare än jag någonsin varit i mitt liv. Doften av Isabella i korridoren utanför var berusande. Utan att tänka for jag upp i stående ställning, samlade ihop magi i båda händerna och fokuserade det på barriären. Magin exploderade åt alla håll, men inte en skråma på barriären.
- Vad håller du på med?, utbrast mor.
- Mitt huvud värker, mumlade jag utan att ta blicken från barriären. Och jag är hungrig. Så hungrig.
- Har du varit utan blod en enda dag sedan din övergång?, frågade Sanguine hetsigt.
- Aldrig.
Sanguine vände bort mor ifrån mig. Jag hörde hur han viskade åt henne.
- Elisabet, hon har inte lärt sig avhållssamhet ännu. Fortsätter det så här, kommer hon snart vara i samma tillstånd som Cazador. Flickan utanför är en konstant lockelse som hon inte kommer åt. Det kommer driva henne till vansinne.
- Och vårt blod...
- Är ingen bra idé, avbröt Sanguine. Det finns ingen garanti att hon kan sluta när hon väl har börjat. Vi kan inte riskera att hon tömmer någon av oss. Om hon lyckas få ner det. Vilket inte skulle förvåna mig om hon blir galen.
- Ni vet om att jag kan höra er, va? Cellen är inte så stor, sade jag fortfarande med ögonen på barriären.
- Nox..., försökte mor.
- Håll er borta från mig. Det verkar vara det säkraste, sade jag och slet blicken från barriären.
I tystnad återvände jag till mitt hörn.

Jag satt där och försökte tvinga bort min huvudvärk, medan jag samtidigt ropade på Erik inombords. Dagen efter blev bloddoften ännu starkare och jag kunde inte låta bli att flyga upp i stående ställning framför dörren. Där stod Erik, täckt utav blod från topp till tå. Doften utav det drev mig till vansinne och i min desperation klickade någonting i mitt huvud. Något en utav magilärarna sagt på en lektion: Känslor gör din magi starkare. Om du kan fokusera alla dina känslor in i din magi, så kan du utföra mer än du någonsin trodde. Jag kunde känna ett leende krypa fram och jag började samla magi i händerna igen. I den fokuserade jag allt jag kände. Kärleken för Erik, önskan att beskydda mina nya föräldrar, lättnaden över att Erik var där, rädslan för Eviscero, hungern efter blod, desperationen efter att få komma ut, och jag kände igen hur magin började flöda ur hela min kropp som den gjort den dagen på skolgården. Jag fokuserade all magin ut i händerna. De blev som en åskledare för all den magi som bildades över hela mig. Jag såg Erik ta några steg bort från dörren, och hur Isabella närmade sig förvirrat för att se vad som hände. Och sen släppte jag allting mot barriären. Den exploderade utåt. Isabella for bakåt, in i väggen och tuppade av. I en sekund stirrade jag häpet på vad jag åstadkommit, sen tog begäret över och jag sprang så fort jag kunde till Isabellas sida och bet henne i halsen. Blodet strömmade in i min mun och upprymdheten spred sig genom min kropp. Jag drack så hårt att jag fick stjärnor framför ögonen, trots att jag hade dem stängda. Den enda gången jag var tvungen att komma upp för luft såg jag Erik som genom en dimma. Orörlig. Stirrande. Jag tror jag log mot honom, men jag minns inte säkert. Jag drack tills inget mer kom, men istället för besvikelse över att det tagit slut kände jag mig belåten. Jag reste mig upp och torkade av munnen på ärmen till underklänningen. Erik stirrade på mig, besvikelsen uppenbar i hans ansikte.

Alltså, wow... Det finns bara ett ord för att beskriva det jag just läste; AWESOME!!! ^^

Join the dark side, we have cookies~ https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fvignette2.wikia.nocookie.net%2Fepicrapbattlesofhistory%2Fimages%2F6%2F60%2FBill_Cipher_intro.gif%2Frevision%2Flatest%3Fcb%3D20150413191538

26 jun, 2014 20:14

the marauder
Elev

Avatar


Safir

Mitt svar kommer också lite sent här, eftersom jag inte haft internet-uppkoppling på två dagar nu, och jag kommer antagligen inte säga särskilt mycket annat än det alla andra i tråden redan sagt, men here goes anyway!

Min dröm inom skrivandet är dels att bli, tja… berömd. Kanske inte JK Rowling-famous, för det låter lite väl mycket, men nästan. Jag vill att folk som hör mitt namn ska tänka “ah, det är hon författaren till de där böckerna”. Och jag skulle väldigt gärna vilja ha en fandom – typ folk som skrev fanfiction och ritade fanart, för jag har själv gjort det och vet hur kul det kan vara, och hur det uppmuntrat mig till att vara mer kreativ. Fanfiction är faktiskt hela anledningen till att jag började skriva över huvud taget, och jag skulle väldigt gärna vilja ge fler människor chansen att upptäcka skrivarglädjen.

Men min allra viktigaste dröm när det gäller skrivandet är typ det som många andra här redan sagt. Jag vill att mina böcker ska hjälpa världen att bli ett bättre ställe, att de ska göra världen mer accepterande av allting som faller utanför vår otroligt pyttelilla box av det som klassas som “normalt”. Jag vill visa att alla kan vara huvudpersoner, att alla kan vara hjältar, att alla kan vara den utvalda och att alla kan resa till andra världar och uppleva magi och underverk. Alla – oavsett kön, könsidentitet, hudfärg, sexualitet, etc. Jag vill att alla ska kunna se sig själva i mina böcker, för att jag tycker att alla förtjänar att se sig själva representerade i berättelser. För jag tycker att det är väldigt fånigt att du kan skriva en bok som innehåller magi och drakar och flygande piratskepp, men så fort du stoppar in en icke-vit karaktär så kommer folk och klagar på att det är “orealistiskt”. Eller att det är helt okej att skriva en kärlekshistoria mellan en människa och en vampyr, mellan en sjöjungfru och en drake, eller typ, jag vet inte, en kudde och en sten, men så fort du skriver en kärlekshistoria mellan två kvinnor, eller två män, då kommer alla återigen och säger att “det är orealistiskt, onaturligt, fel, du försöker bara vara politiskt korrekt, etc, etc, bla, bla, bla.”, och det otroligt, otroligt jobbigt. Jag är så jäkla trött på att ha folk som hela tiden säger till mig, och andra att, “nej, sorry, du får tyvärr inte vara med i våra berättelser, de är inte till för dig, försvinn.”.

Sen skulle det ju vara väldigt trevligt att bli drottning över någon genre också. Typ drottningen över science-fiction-fantasy-genre (som jag inte ens vet om den finns…).

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fzdnvuso https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fhpnxa9j https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fjlrl6ds

26 jun, 2014 20:29

Borttagen

Avatar


Skrivet av Fellrendión:
Skrivet av Borttagen:
Safir

Ända sedan jag var liten har jag velat skriva kärlekshistorier om samkönade, och det är en dröm som växer sig större mer och mer för varje dag. HBTQ-personers rättigheter har alltid varit väldigt viktiga för mig, alltid.. Och min dröm är att hbtq-personer ska våga komma ut och vara sig själva efter att ha läst det jag skrivit, och att homofober till slut kommer att förstå.

Jag har skrivit lite bokutdrag ur romanen jag skriver. Har skrivit ut det lite här och där på internet.. och jag har fått massvis med dödshot för vad jag har skrivit. (Romans mellan två män.)
Jag ska bli ihjälslagen med yxa, Gud ska straffa mig och Cernunnos vet vad.
..Men jag har även fått flera mail från osäkra människor som sagt att det jag skriver betyder allt för dem - att en kille t.ex vågade komma ut inför sin katolska mor och en annan kille vågade visa sina känslor för killen han gillar.
(..Och dessutom är de två ihop nu.) ♥

Jag antar att..
Jag vill att mitt skrivande ska förändra världen till det bättre. Det är min dröm..

Jag hoppas att du får det bästa! Du är värd det. Jag tycker faktiskt inte att det låter "orealistiskt" för du skriver verkligen jättebra.

Allt som har med HBTQ eller bara det som inte hör till normen blir ju mordhotat.. det är verkligen sorgligt! Men du är stark som inte ger upp.

Jag kanske uttrycker mig lite konstigt men jag menar det jag säger. ^^


Tack så jättemycket fina du ♥
Visst är det verkligen sorgligt med dödshot, men å andra sidan bevisar det ju bara hur mycket sådana historier behövs. Har kontrat flera gånger med orden "People like you are the reson why I keep writing" till fientliga homofober, vilket gör dem galna, men.. Det är ju sant.
Det sjukaste är nog ett mail jag fick från en 60+ herre från Texas som skulle sprätta upp mig i Guds namn. Bara hans mail var i stort sett en enda lång roman om hur jävlig jag var, och då har jag inte ens släppt boken än, haha. Wtf, liksom. Calm down, gubbskrälle..

26 jun, 2014 20:41

Fellrendión
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Skrivet av Fellrendión:
Skrivet av Borttagen:
Safir

Ända sedan jag var liten har jag velat skriva kärlekshistorier om samkönade, och det är en dröm som växer sig större mer och mer för varje dag. HBTQ-personers rättigheter har alltid varit väldigt viktiga för mig, alltid.. Och min dröm är att hbtq-personer ska våga komma ut och vara sig själva efter att ha läst det jag skrivit, och att homofober till slut kommer att förstå.

Jag har skrivit lite bokutdrag ur romanen jag skriver. Har skrivit ut det lite här och där på internet.. och jag har fått massvis med dödshot för vad jag har skrivit. (Romans mellan två män.)
Jag ska bli ihjälslagen med yxa, Gud ska straffa mig och Cernunnos vet vad.
..Men jag har även fått flera mail från osäkra människor som sagt att det jag skriver betyder allt för dem - att en kille t.ex vågade komma ut inför sin katolska mor och en annan kille vågade visa sina känslor för killen han gillar.
(..Och dessutom är de två ihop nu.) ♥

Jag antar att..
Jag vill att mitt skrivande ska förändra världen till det bättre. Det är min dröm..

Jag hoppas att du får det bästa! Du är värd det. Jag tycker faktiskt inte att det låter "orealistiskt" för du skriver verkligen jättebra.

Allt som har med HBTQ eller bara det som inte hör till normen blir ju mordhotat.. det är verkligen sorgligt! Men du är stark som inte ger upp.

Jag kanske uttrycker mig lite konstigt men jag menar det jag säger. ^^


Tack så jättemycket fina du ♥
Visst är det verkligen sorgligt med dödshot, men å andra sidan bevisar det ju bara hur mycket sådana historier behövs. Har kontrat flera gånger med orden "People like you are the reson why I keep writing" till fientliga homofober, vilket gör dem galna, men.. Det är ju sant.
Det sjukaste är nog ett mail jag fick från en 60+ herre från Texas som skulle sprätta upp mig i Guds namn. Bara hans mail var i stort sett en enda lång roman om hur jävlig jag var, och då har jag inte ens släppt boken än, haha. Wtf, liksom. Calm down, gubbskrälle..

Det är ett bra svar du har.

Vad är det för jävla människor som vill sprätta upp en...
Ibland är det nästan underhållande hur folk går tillväga för att få en att sluta följa sin dröm... nej! Man ska aldrig sluta följa sin dröm. Aldrig.
Inga idioter får ta ifrån en den rätten.

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Flh6.googleusercontent.com%2Fproxy%2FBwc1vwMmXP74iawJlqCpzd61QCOfT7pzComQALSAxdR8rWTpsVWHSCIr3_a8-ON8YQ

26 jun, 2014 20:59

Borttagen

Avatar


Privet Drive och Anna-chan: Tack så jättemycket! Blir så himla glad av att läsa sånt där Då känns det som man faktiskt gör någonting rätt liksom

26 jun, 2014 21:03

Amaanda
Elev

Avatar


Secchan

Vad bra det där var!
När jag fastnat med ögonen på första ordet kunde jag inte sluta läsa förrän jag kom fram till sista.
Älskade hur du beskrev det där med att samla upp magi i händerna. Det var väldigt vackert beskrivet och jag kunde se allting klart framför mig.
Man blir verkligen nyfiken på att läsa mer!

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi59.tinypic.com%2Fqzocwp.gif https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi61.tinypic.com%2F6fc9p1.gif https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi57.tinypic.com%2Fin8x8p.gif

26 jun, 2014 21:23

Borttagen

Avatar

+1


Amaanda: Tack så mycket! Det känns bra att höra sådant från andra. Man blir ju så blind för sin egen text och sin egen förmåga. Så att höra från andra att man är bra är verkligen en boost för självförtroendet

26 jun, 2014 21:30

LucyMalfoy
Elev

Avatar


Kattuggla

Jag skriver med för att jag vill att HBTQ personer ska kunna berätta att man är bi, gay eller queer utan en massa hat. Jag skriver en massa om HBTQ personer. Det är en väldigt stor del av det jag skriver.

Jag är ju själv bi eller queer eller pan. Jag vet inte just nu. Men jag har blivit hatad en massa för det.

Jag lever mitt liv 402 meter i taget.

26 jun, 2014 23:31

1 2 3 ... 152 153 154 ... 303 304 305

Bevaka tråden

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

Du får inte svara på den här tråden.