In the dark PRS Vidomina & Medi

Han skakade på huvudet.
"Hon måste få vård och jag vill inte att våran äkare ska behöva ha mer skydd än behövd." Han suckade.
"Hon får komma tillbaka när hon mår bättre Ivan. Men Du får inte dricka från någon även om de erbjuder sig."

Ivan skakade på huvudet och reste sig för att gå efter, men närmandet av vakterna fick honom att ändra sig. Han satte sig ner igen i stolen och suckade högt. "Ta hand om henne. Gör henne frisk igen.", muttrade Ivan och såg ut genom fönstret igen samtidigt som han torkade bort Isabelles blod från sina händer på sina byxben.
Han tänkte på Léons ord om att inte dricka från någon och övervägde att berätta att inget kunde stoppa honom, men vad skulle det göra? Nej, han beslöt sig för att hålla det för sig själv.
Han vred sedan på huvudet för att på Léon och Isabelle. "Skynda dig då. Hjälp henne."

"Ta det lungt" Han gick ut från rummet och lade henne i ett annat rum.
"Adela är du vaken?" Han sa det med halvlåg röst och smekte den sovande Isabelle och stoppade om henne i sängen.

Adela hade ännu inte lagt sig för dagen. Uppgifterna var oändliga, det kändes som att sysslorna avlöste varandra. Ingen fritid till annat. Hon hade ägnat morgondagen till att skriva brev till sitt rike, skicka med de råd. Även fast hon var på annat ställe tog hon stort ansvar för att hjälpa sitt eget ställe.
Hon vek ihop kuvertet och vände på huvudet då hon hörde Léons röst? "Léon?", sa hon oförstående och kom upp på fötter för att öppna dörren till sitt rum och kika ut i korridoren. Hon upptäckte att dörren till ett annat rum var öppet och gick därför in. Därinne fann hon honom med Isabelle i sängen. "Vad har hänt?", sa hon genast allvarligt och kände sig en aning osäker och gick fram för ta en närmare titt på henne.

Han såg upp och skakade på huvudet.
"Hon hade erbjudit sitt blod för Ivan. Han drack för mycket." Han skakade på huvudet.
"Ska vi bara låta henne vila?"

När Adela ögnade Isabelle på nära håll upptäckte hon bitmärkena och blodet kring såren. Hon skakade på huvudet. Trots att hon inte riktigt kände Isabelle och trots att hon var Ivans, så kände hon medlidande för den sårade. Det hade säkert gjort ont. "Låt mig rengöra såren. Det kommer läka så småningom. Bäst att prästinnan får veta. Hon vill säkert veta att Ivan har bitits igen." Adela vände sig om för att blöta en servett från vattnet i karaffen på bordet. Hon tippade upp vattnet och kramade tygbiten för att sedan sätta den mot Isabelles sår och hålla den där en sekund innan hon baddade de rent.
"Vet du vad som hände? Hur visste du att Isabelle hade blivit biten?"

Léon slog sig ner och iakttog henne och log svagt.
"Ivan hade tilkallat hjälp. Jag såg att hon hade bitmärken och hon var blekare än vanligt." Han såg på henne och nickade.
"Men låt henne sova tills morgodagen. Visst det är viktigt men vi kan inte störa henne mer."

"Ivan?" Adela stannade upp i en rörelse och såg mot Léon innan hon återgick för att badda klart kring Isabelles hals. "Är du säker på att det inte var en fälla då?" Hon rätade på sig när hon var klar och torkade såret torrt med en annan servett innan hon lade ifrån de på bordet bredvid sängen.
Hon såg mot Léon. "Du har nog rätt. Prästinnan behöver återhämtningen." Hon gillade inte att hålla med honom, men hon hade ju själv sett det Alice genomlidit och visste hur det tagit på hennes krafter. "Hon får veta imorgon." Adela började gå mot dörröppningen. "Jag skickar vakter att vakta utanför rummet här. Det är bäst att vi båda sover sedan. Vi har också en del att stå i imorgonkväll."

Han skakade nekande på huvudet.
"Han såg ut som han skulle börja gråta. Isabelle är den enda han kan lita på. " Han såg på henne och log när hon var klar. Han stoppade om Isabelle och nickade.
"Gör så. Jag ska bara rapportera kort till Ivan och sen gå och lägga mig."

Kvällen därpå vaknade Rion upp av att en av tjänarna knackade på Alices dörr. Fortfarande sömning såg han sig om och upptäckte Alice bredvid sig i sängen. "Alice. Det knackar. Dags att vakna." Han strök henne över hennes arm och log litet innan han satte sig upp och klev ur sängen för att gå fram till dörren. Han öppnade och möttes av en tjänare som såg ut att vara i Alices ålder. "Godkväll.", sa Rion och flyttade på sig så att tjänaren kunde kliva in. "Godkväll, sir. Är prästinnan vaken? Jag ska hjälpa henne göra sig klar för kvällen."