In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon log svagt och tog tag i Rions arm för att hålla balansen medan hon nickade.
"Vi syns där se okej?" Hon såg mot Adela och Eric.
Eric log innan an följde efter henne.
"Jag kan inte tacka dig nog för hjälpen. Jag vet att jag kanske ville ha ett hårdare straff men jag ska inte tinga er till ett sådant straff."

Rion krokade sin arm med Alices och såg från Adela till prins Eric. Han tänkte inte kommentera Alices beslut. Det behövde ingen veta. Rion var ju dessutom en av skälen till varför Alice inte valde att döda Ivan.
"Kom, Alice, vi går till matsalen, du kanske vill ha något att dricka först? Innan maten?" Han log vänligt mot henne och började leda henne nerför trapporna för att ta sig ner till golvet. Efter de följde några av soldaterna. Det var tydligt att säkerheten skulle öka nu när Ivan fanns i palatset.

Hon n ickade medan hon lutade sig mot hans axel.
"Ja det skulle vara bra. Dricka något och sen öta."
Hon suckade.
"Är du arg över det jag sa? Att jag inte ville döda Ivan?"

"Den här vägen då." Han ledde henne ut ur tronsalen för att gå till matsalen. Därinne höll tjänarna på att duka för festmåltiden som Alice önskat. De tände ljus, placerade vackra porsin och glas på bordet och dekorerade med servetter för att få det att se inbjudande ut. En av tjänarna kom fram med en bricka i sin ena hand för att räcka över den mot Rion och Alice när hon fick syn på de. "Ett glas till er, medan ni väntar på måltiden?" Rion nickade och plockade upp ett för att räcka över till Alice och sedan ta ett till sig själv. "Du hörde honom, Alice. Utan Ivan så skulle inte jag eller Leo heller finnas."

Hon gick vid hans sida och så på bordet som gjorde iordning och och tog emot glaset.
"Jag sklle behöva sätta mig ner." Hon log svagt medan hon drack av vätskan och skakade på huvudet.
"Men vad händer med en vampyr om den inte får blod?"

"Här, låt mig hjälpa dig." Rion ledde henne till hennes stol vid bordet och sköt ut den så att hon kunde slå sig ner. Han satte sig ner vid bordet han med och såg på henne innan han smakade vad drycken för att sedan öppna munnen och svara henne. "Vi blir svaga. Det är bäst att det inte går för länge innan vi får blod i oss. Men det skiljer sig där. Jag klarar mig till exempel längre än Leo. Det handlar om att hantera sina kontrollbehov." Han log litet och tänkte på Leo. Skulle han göra de sällskap snart?

Hon slog sig ner i stolen och nickade.
"Jag läste något om det ja." Hon lade huvudet på sned och såg in i Rions ögon.
"Rion ..." Hon sträckte ut en hand och lade den över hans.
"Tack att jag fick träffa dig."

Han såg oförstående på henne. Vad menade hon? Han lade sin andra hand över hennes. "Ska du gå? Vad menar du?" Han lade själv huvudet på sned och såg på henne med en orolig, förvirrad blick.

"Nej jag ska inte gå dummer." Hon skrattade och såg in i hans ögon.
"Jag är bara tacksam över att jag fick träffa dig." Hon log mjukt och lade huvudet på sned.
"Men vart trodde du att jag skulle gå?"

"När du säger så, så får du det att låta som att vi ska skiljas åt." Han tog bort sina händer och såg upp mot tjänarna som dukade det sista. "Jag tror det är dags för måltiden nu. Hoppas du är hungrig, de har visst lagat en massa för det här." Rion såg från maten till Alice. "Jag kan säga till de andra. Stanna här med vakterna."
Rion reste sig och ursäktade sig för att sedan leta reda på de andra.