☰

Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Ni som skriver..

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

1 2 3 ... 140 141 142 ... 303 304 305
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Ellociraptor
Elev

Avatar

+5


Fellrendión

"Adjectives are frail; don't ask them to do more work than they should" för att citera något jag såg på internet. Alltså lägger man in för mycket adjektiv tenderar man att få det som kallas för purple prose, dvs alldeles för utsmyckade meningar som inte säger någonting.

Det du pratar om dock, påminner mig snarare om det här citatet om Chuck Palahniuk som jag faktiskt tänkt ta upp här.

Spoiler:
Tryck här för att visa!"Writing Advice: by Chuck Palahniuk

In six seconds, you’ll hate me.
But in six months, you’ll be a better writer.

From this point forward—at least for the next half year—you may not use “thought” verbs. These include: Thinks, Knows, Understands, Realizes, Believes, Wants, Remembers, Imagines, Desires, and a hundred others you love to use.

The list should also include: Loves and Hates.
And it should include: Is and Has, but we’ll get to those later.

Until some time around Christmas, you can’t write: Kenny wondered if Monica didn’t like him going out at night…”

Instead, you’ll have to Un-pack that to something like: “The
mornings after Kenny had stayed out, beyond the last bus, until he’d had to bum a ride or pay for a cab and got home to find Monica faking sleep, faking because she never slept that quiet, those mornings, she’d only put her own cup of coffee in the microwave. Never his.”

Instead of characters knowing anything, you must now present the details that allow the reader to know them. Instead of a character wanting something, you must now describe the thing so that the reader wants it.

Instead of saying: “Adam knew Gwen liked him.” You’ll have to say: “Between classes, Gwen had always leaned on his locker when he’d go to open it. She’s roll her eyes and shove off with one foot, leaving a black-heel mark on the painted metal, but she also left the smell of her perfume. The combination lock would still be warm from her butt. And the next break, Gwen would be leaned there, again.”

In short, no more short-cuts. Only specific sensory detail: action, smell, taste, sound, and feeling.

Typically, writers use these “thought” verbs at the beginning of a paragraph (In this form, you can call them “Thesis Statements” and I’ll rail against those, later). In a way, they state the intention of the paragraph. And what follows, illustrates them.

For example:
“Brenda knew she’d never make the deadline. was backed up from the bridge, past the first eight or nine exits. Her cell phone battery was dead. At home, the dogs would need to go out, or there would be a mess to clean up. Plus, she’d promised to water the plants for her neighbor…”

Do you see how the opening “thesis statement” steals the thunder of what follows? Don’t do it.

If nothing else, cut the opening sentence and place it after all the others. Better yet, transplant it and change it to: Brenda would never make the deadline.

Thinking is abstract. Knowing and believing are intangible. Your story will always be stronger if you just show the physical actions and details of your characters and allow your reader to do the thinking and knowing. And loving and hating.

Don’t tell your reader: “Lisa hated Tom.”

Instead, make your case like a lawyer in court, detail by detail.

Present each piece of evidence. For example: “During roll call, in the breath after the teacher said Tom’s name, in that moment before he could answer, right then, Lisa would whisper-shout ‘Butt Wipe,’ just as Tom was saying, ‘Here’.”

One of the most-common mistakes that beginning writers make is leaving their characters alone. Writing, you may be alone. Reading, your audience may be alone. But your character should spend very, very little time alone. Because a solitary character starts thinking or worrying or wondering.

For example: Waiting for the bus, Mark started to worry about how long the trip would take…”

A better break-down might be: “The schedule said the bus would come by at noon, but Mark’s watch said it was already 11:57. You could see all the way down the road, as far as the Mall, and not see a bus. No doubt, the driver was parked at the turn-around, the far end of the line, taking a nap. The driver was kicked back, asleep, and Mark was going to be late. Or worse, the driver was drinking, and he’d pull up drunk and charge Mark seventy-five cents for death in a fiery traffic accident…”

A character alone must lapse into fantasy or memory, but even then you can’t use “thought” verbs or any of their abstract relatives.

Oh, and you can just forget about using the verbs forget and remember.

No more transitions such as: “Wanda remembered how Nelson used to brush her hair.”

Instead: “Back in their sophomore year, Nelson used to brush her hair with smooth, long strokes of his hand.”

Again, Un-pack. Don’t take short-cuts.

Better yet, get your character with another character, fast.
Get them together and get the action started. Let their actions and words show their thoughts. You—stay out of their heads.

And while you’re avoiding “thought” verbs, be very wary about using the bland verbs “is” and “have.”

For example:
“Ann’s eyes are blue.”

“Ann has blue eyes.”

Versus:

“Ann coughed and waved one hand past her face, clearing the cigarette smoke from her eyes, blue eyes, before she smiled…”

Instead of bland “is” and “has” statements, try burying your details of what a character has or is, in actions or gestures. At its most basic, this is showing your story instead of telling it.

And forever after, once you’ve learned to Un-pack your characters, you’ll hate the lazy writer who settles for: “Jim sat beside the telephone, wondering why Amanda didn’t call.”

Please. For now, hate me all you want, but don’t use thought verbs. After Christmas, go crazy, but I’d bet money you won’t.

(…)

For this month’s homework, pick through your writing and circle every “thought” verb. Then, find some way to eliminate it. Kill it by Un-packing it.

Then, pick through some published fiction and do the same thing. Be ruthless.

“Marty imagined fish, jumping in the moonlight…”

“Nancy recalled the way the wine tasted…”

“Larry knew he was a dead man…”

Find them. After that, find a way to re-write them. Make them stronger."


Basically att man aldrig ska skriva saker rent ut när man beskriva hur de sakerna påverkar ens karaktärer. Läste nyligen en uppsats av en tjej som skrivit en bok genom att ALDRIG skriva hur huvudpersonen tänkte eller tyckte, utan bara vad hon gjorde och hur hennes kropp reagerade på det. Det var en väldigt intressant uppsats, och den bygger på samma tänk som ovan. Vilket inte är riktigt samma sak som att använda för mycket adjektiv, eftersom man lätt kan skriva något som: "salta tårar rann nerför den sorgsna flickans vackra ansikte" vilket ju är fullt av onödiga adjektiv där just "tårar rann nerför flickans ansikte" säger precis samma sak, och gör det bättre än "flickan var ledsen". ˆˆ

Oj, nu blev det här långt men vad ska man annars göra en söndagmorgon.
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkbtsx99https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkwavv4ehttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fl83v6rx

15 jun, 2014 09:05
Saga Lovegood
Elev

Avatar


Vilka bra skrivtipps folk här har! Är så glad att jag hittade den här tråden!
»I solemnly swear that I am up to no good«

15 jun, 2014 10:47
Dizzie
Elev

Avatar


Vill gärna ha lite kritik på hur långt jag har kommit på min engelska berättelse "Dream of Fire"! ^^

Spoiler:
Tryck här för att visa!Prologue

“Blair.. Blair..”
Adam, I don’t have time for you right now! I hissed in my thoughts.
“Blair, play with me!” Adam stood in front of me. He had his usual brown shorts and dirty, white shirt. His big, sad, grey eyes looked at me.
ADAM! I shouted and threw a pillow at his direction. It went right threw him. He smiled.
“You know, you’re not supposed to throw pillows throw your siblings”, he said.
Well, don’t bug me then!
“Come ooooon!”, he begged. I sighed loudly and tried to ignore him while I sat on my bed with my notebook in my knee, a pencil in my hand and a book of math in front of me.
“Why do you hate me?”, Adam asked.
Because that’s what bigsisters do..
“And also, why do you have lightpurple hair? I mean, you look like a freak that..”
You know what? Sometimes I wish that you would just move on. Like, go into the light and STAY THERE!
“Hey! That’s just mean..”
Well, that’s me. I’m mean. Deal with it! Finally Adam left me in peace in my room doing homework. I took a deep breath and finally got somewhere.

Oh, I haven’t introduced myself. How rude. My name is Blair Sawyer. I’m 17 years old and I live in London. Three years ago my family and I were in a car accident. Mom and dad got concussion and broke a couple of bones, but my brother and I fell into a coma. I woke up, but my brother didn’t. But somehow, during the coma, my brother and I connected when we were unconscious. So when my brother died, his spirit was still alive, like, kept going with me. Kind of. Only I can see, hear and talk to him. That’s why I haven’t told anybody else about him ‘cause, you know, they’d think I’m crazy. I’m not saying I’m not crazy, it’s like 87% chance that I am, but I don’t want to be stuck in a white room in an asylum until I’m, well, you know. Dead. So, yeah. Now I’m kind of stuck with my dead littlebrother for the rest of my life. Kind of.

Chapter 1

“Blair!” It was my mom who called me.
“Yeah?!”, I answered.
“Can you come down here for a minute, I want to know your oppinion about painting the walls in the livingroom!” I closed my book and ran down to my mom. She stood with her ​​right elbow resting on her left hand. She was holding her chin between her forefinger and thumb. Her blonde hair was up in a messy bun. She had her old, blue sweater and jenas on. When mom saw me she picked up two cans of paint. One with light yellow and one with a light shade of beige.
“Wich one do you think would go best with white?”, she asked.
“You’re painting the fireplaces frame white?” I had always liked the old look of the frame being dark grey. It looked good with the light brown paint on the walls.
“Well, yeah, we need some change around here”, mom said as it was obvious. I sighed and just answered her first question.
“The beige one.”
“Okay, great! Can you go tell your father that?”
“Why..”, I started.
“Just do it”, she said, so I did. I went upstairs again into dads office. He sat in his brown chair in front of his computer and worked.
“Mom is going to paint the walls beige because I liked it the best”, I said.
“What’s wrong with yellow!?”, he exclaimed.
“IT DOES NOT GO WITH THE ROOM JOHN!”, I heard mom yell from downstairs. Dad sighed and got back to his work. I walked out of dads office and opened the white door to my room. After I’ve taken a step inside I closed the door and looked it. The sunlight shined in from the window to my right so my lamp in the ceiling wasn’t on. My old light pink walls made the room very girly. I liked it, but also I did not. It’s complicated. Well, I’m complicated. To my left you could see my ordinary, white desk with my computer on it. And over the desk 2 shelf-boards with all of my books on them.
I walked forward to my huge bed, sat down at it and started reading again. With my beloved teddybears within my sides I got into my own little world. All the sudden I got a text message. I closed my book and walked to my phone that was on my desk.
“Hello, Blair” it said. The message wasn’t from anyone in my contcat list and the number was anonymous. I assumed that it was one of those salesmen/women that sent wrote in possible phone numbers in google, found out everything about you and then texted you to make you buy their stuff. That or Adam was just messing with me.

Jag är inte klar med kapitel 1 så det är ganska kort just nu.
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fstatic.tumblr.com%2Fqqku10f%2FDValw8wih%2Ftateside2.gifhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fmedia.tumblr.com%2F444c75583226c39899b1cf9fe8259f60%2Ftumblr_inline_n00xxsp4Qb1qgp297.gif

15 jun, 2014 18:18
Borttagen

Avatar


Ellociraptor: Med mer adjektiv menade jag mest mer beskrivningar. Jag är väldigt dålig på att få med ordentliga beskrivningar när jag bara får ut storyn. Platsbeskrivningar och personbeskrivningar är väldigt sparsamma i berättelsen just nu. Men det känns bra att du tyckte det var lagom mängd i just det stycket iaf ^^

15 jun, 2014 18:32
Ellociraptor
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Ellociraptor: Med mer adjektiv menade jag mest mer beskrivningar. Jag är väldigt dålig på att få med ordentliga beskrivningar när jag bara får ut storyn. Platsbeskrivningar och personbeskrivningar är väldigt sparsamma i berättelsen just nu. Men det känns bra att du tyckte det var lagom mängd i just det stycket iaf ^^


AH, då är jag med! Det problemet har jag också, och det var en av grejerna en av mina betaläsare gav kritik på när hon fick läsa mitt manus. Så fick slänga in lite random beskrivningar av regn och natur så att man fick en bättre bild av hur allt såg ut, men jag tror ändå jag har lite för dåligt med dem. Och det är synd, för beskrivningar kan ju verkligen göra settingen mer levande!
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkbtsx99https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkwavv4ehttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fl83v6rx

15 jun, 2014 19:01
Prutt
Elev

Avatar


Hurra! Skrivlusten har återvänt, dags att börja planera karaktärerna.

15 jun, 2014 19:04
Bokslukaren03
Elev

Avatar


Planerings hataren här! Jag är för lat för att planera! Stavfel finns överallt! Hela alltet blir ett utkast!
Stolt medlem av tråkiga signaturer klubben.

15 jun, 2014 19:08
Borttagen

Avatar


Skrivet av Ellociraptor:
Skrivet av Borttagen:
Ellociraptor: Med mer adjektiv menade jag mest mer beskrivningar. Jag är väldigt dålig på att få med ordentliga beskrivningar när jag bara får ut storyn. Platsbeskrivningar och personbeskrivningar är väldigt sparsamma i berättelsen just nu. Men det känns bra att du tyckte det var lagom mängd i just det stycket iaf ^^


AH, då är jag med! Det problemet har jag också, och det var en av grejerna en av mina betaläsare gav kritik på när hon fick läsa mitt manus. Så fick slänga in lite random beskrivningar av regn och natur så att man fick en bättre bild av hur allt såg ut, men jag tror ändå jag har lite för dåligt med dem. Och det är synd, för beskrivningar kan ju verkligen göra settingen mer levande!


Precis! Jag ser allting framför mig medan jag skriver. Men en bild säger mer än tusen ord och det är svårt att få ner alltihop på papper...

15 jun, 2014 19:21
Ellociraptor
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Skrivet av Ellociraptor:
Skrivet av Borttagen:
Ellociraptor: Med mer adjektiv menade jag mest mer beskrivningar. Jag är väldigt dålig på att få med ordentliga beskrivningar när jag bara får ut storyn. Platsbeskrivningar och personbeskrivningar är väldigt sparsamma i berättelsen just nu. Men det känns bra att du tyckte det var lagom mängd i just det stycket iaf ^^


AH, då är jag med! Det problemet har jag också, och det var en av grejerna en av mina betaläsare gav kritik på när hon fick läsa mitt manus. Så fick slänga in lite random beskrivningar av regn och natur så att man fick en bättre bild av hur allt såg ut, men jag tror ändå jag har lite för dåligt med dem. Och det är synd, för beskrivningar kan ju verkligen göra settingen mer levande!


Precis! Jag ser allting framför mig medan jag skriver. Men en bild säger mer än tusen ord och det är svårt att få ner alltihop på papper...


Ja, man vill ju inte bara "det stod en stol i hörnet och i ett annat hörn stod ett skrivbord och i det tredje hörnet stod en liten krukväxt" för då blir det bara stapligt, och så kan man ju inte heller skriva "alltså det såg ut som hos min mamma när jag var liten" av förklarliga skäl... men det vore SÅ mycket lättare då. X)
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkbtsx99https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkwavv4ehttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fl83v6rx

15 jun, 2014 19:23
Anna-chan
Elev

Avatar


Dizzie: Just... Omg... owo Det där var ju helt awesome skrivet!!!!
Jag tyckte att det var jättebra att du fick igång berättelsen direkt i början, så att det inte blev trögt och man inte orkade läsa. Sedan att du presenterade huvudpersonen i mitten av prologen blev också jättebra, i och med att det inte stoppar upp handlingen, och det blir heller inte att man bara "jaja whatever" och struntar i att fortsätta läsa, utan det blev väldigt bra.
En liten förbättring kunde dock vara lite mer miljöbeskrivningar, även om du tar igen det på slutet (även om du dock där skriver allt på en gång vilket oftast inte anses som något 'bra', men jag tyckte inte att det stoppade upp flytet i texten, därför finner jag inget problem med det). Det är nog i alla fall det ända jag kan anmärka på.
Men i alla fall så var det du har skrivit hitils jättebra, och texten hade flyt och gick i lagom takt enligt mig ^^ Så skriv nu mer så att jag kan få reda på vad som händer sen! :3 xD Nämen, allvarligt talat, jag vill få reda på vad som händer sen C:
Join the dark side, we have cookies~ https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fvignette2.wikia.nocookie.net%2Fepicrapbattlesofhistory%2Fimages%2F6%2F60%2FBill_Cipher_intro.gif%2Frevision%2Flatest%3Fcb%3D20150413191538

15 jun, 2014 19:59
1 2 3 ... 140 141 142 ... 303 304 305

Bevaka tråden

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

Du får inte svara på den här tråden.