In the dark PRS Vidomina & Medi

"Jag ska vila tack." Hon svalde lite av teet och lutade sig tillbaka med en grimas.
"Kan du leta upp Adela? Jag har rätt ont i magen och kan knappt stå." Hon skakade på huvudet.
"Det där jag fick var bra nog."

Leo reste sig innan Rion hann. "Rion, stanna med Alice. Du är trots allt hennes livvakt." Han drog på läpparna och såg på honom med en menande blick. Rion nickade.
"Jag hämtar Adela."
Rion nickade igen och såg efter Leo då han försvann från Alices rum.
Efter ett tag kom Adela in. "Leo skickade mig." Hon var klädd i en vit klänning, samma hon haft då hon kommit dit första kvällen. Men manteln eller rustningen fattades.
"Hur är det, ers höghet?" Hon kikade åt Rions håll som reste sig och ursäktade sig. Han var säker på att Adela tog väl hand om Alice. Hon var i trygga händer. Rion lämnade rummet.
Adela gick fram till sängen där Alice låg och rynkade pannan en aning. Alice såg inte bättre ut sedan Adela först stormat in i rummet.

Hon hade förflyttat sig till sängen och hon log svagt.
"Jag har ont i magen." Hon rodnade stort.
"Kvinnligt ont. Du av mig något som hjälpte." Hon såg sedan bort.
"Det var inte meningen att göra dig orolig."

Adela log lättat en aning då hon förstod problemet. Det värsta var det alltså inte.
"Självklart, ers höghet. Jag hjälper dig."
Hon gick fram till samma byrå där hon samlat örterna tidigare och krossade de mellan tumme och pekfinger i ett glas för att sedan fylla det med hett vatten från en av karafferna från frukostbordet.
"Här, det hjälper mot smärtan."
Hon räckte över glaset till Alice.

Hon tog emot det och drack det.
"Nä men jag blir ganska trött av smärtan och det är lite störande." Hon såg oroad ut.
"Ska jag se Ivan idag igen?"

Adela höjde på ögonen av Alices ord, men samlade sig sedan och ställde sig närmare för att sedan le åt hennes håll. "Det gör du som du vill, ers höghet. Ivan är fånge i fängelsehålorna, tungt bevakad, han kommer ingenstans. Ta din tid." Hon tvekade innan hon öppnade munnen igen. "Men det förstås, prins Eric önskar att få ett svar och avslut. Åh, förlåt för att jag säger det, men ta inte allt för lång tid att bestämma dig."

Hon tog sig ur sängen och log svagt.
"Låt mig bara göra mig lite ren och fixa till mig så fixar vi mötet. Jg vill inte ha honom här utan att han är dömd."
Hon tog hennes hand.

"Javisst, ers höghet."
Hon stelnade till vid Alices beröring, men samlade sig strax därpå och log ett litet leende. Glad över att Alice, trots allt, accepterat henne.
"Jag ska lämna er att göra er i ordning, vakterna är precis utanför om det skulle vara något. Jag samlar alla för en rättegång."
Hon nickade åt Alice och ursäktade sig för att sedan gå därifrån. Adela samlade rådet, Léon, Rion och prins Eric inne i tronsalen igen där de väntade på Alice som skulle bli eskorterad dit av hennes vakter. Alice skulle komma dit först, innan Ivan.

Hon nickade och släppte hennes händer.

Efter en halvtimme hade hon tvättat sig och tagit på sig en vackert röd klänning slogs hon följe av två vakter till tronrummet och fick en mask med rosor målade på och satte sig.
2Jag är redo." Viskade hon lågt.

Adela gav Léon en menande blick och andades in ett djupt andetag innan hon blickade mot vakterna för att ge tecken om att släppa in fången.
Portarna öppnades och liknande som kvällen innan, tågade soldater in med sina spjut riktade mot Ivans strupe. Han var fastkedjad, med en munkavel som täckte hans mun. Förmodligen för att inte få för sig att bitas.
De stannade en bit ifrån Alices tron och Ivan höjde blicken för att se upp mot henne. Han flinade, men matt. Han var trött, verkade fortfarande undernärd. "Alice..", väste han.