☰

Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Ni som skriver..

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

1 2 3 ... 132 133 134 ... 303 304 305
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Borttagen

Avatar


Ellociraptor Asså SHIT! Det där var ju grymt! Som alltid när jag läser dina texter blir jag nyfiken, förlaget kan omöjligt säga nej till det här! Och om de... När det blir en bok kommer jag definitivt köpa den!

Jättebra skrivet!

8 jun, 2014 15:49
Ellociraptor
Elev

Avatar


Plorran Åh, tack! Jag hoppas inte de gördet, fast nu när jag läste igenom det (jag har undvikit att titta på det sedan jag skickade in det) så jag typ tre saker som jag tyckte var lite dåliga... Förhoppningsvis inte så dåliga att det skrämmer bort dem!

Hihih, om det blir en bok ska jag tvinga alla på mugglis att köa på releasedagen... x)
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkbtsx99https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkwavv4ehttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fl83v6rx

8 jun, 2014 19:27
cikki
Elev

Avatar


the marauder; Okej, tack så mycket. ^^

8 jun, 2014 19:45
Privet Drive
Elev

Avatar


Skrivet av Ellociraptor:
Plorran Nä, men ååhh! Vad roligt. Ja, mitt projekt handlar om gudar, när folk frågar brukar jag säga att första manuset handlar om tidsresor, dinosaurier, och nordisk mytologi. Andra manuset - som jag postat lite utdrag ur här - är mest baserat på mytologin, men då finns det drakar, vilket ju också är fett nice.

(Idag är det btw exakt en månad sedan jag skickade mitt färdigskrivna manus till ett förlag och det är typ det värsta/bästa jag gjort. Väntan håller på att ta död på mig, och jag kan ändå inte räkna med svar förrän i typ HÖST. Det kommer aldrig gå.)

Sen vet jag inte om jag går till väga på ett bra sätt när jag skriver, iaf inte första utkasten: båda manusens första utkast skrevs under NaNoWriMo (2010 respektive 2013), dvs på mindre än 30 dagar. Eftersom att det sällan är särskilt hög kvalité på 100,000 ord som skrivits på 30 dagar har jag tvingats bli bra på att redigera istället, hahhaa.

Anyway, jag fick fundera lite på ett utdrag för sånt kan vara så svårt, men kom på att prologen är nog det bästa egentligen för då behöver jag inte förklara någonting av det som hänt innan.

Så, här får ni den fantastiska prologen till manuset som går under det kreativa namnet Fyra tidsresor och en ukulele (tanken var att jag skulle ändra det, men efter tre år kom jag helt enkelt inte på något bättre

Spoiler:
Tryck här för att visa!Det sades att Gladsheim var den största och förnämsta byggnaden i Asgård. En vanlig missuppfattning var att den var målad med guld på både in- och utsidan, men det var inte sant: Gladsheim var byggt av solitt guld. Det var i den här byggnaden, i sin sal, som Oden Allfadern härskade över asarna, och hade – på den tiden då folk fortfarande tillbedde honom – även härskat över människorna. Numera var det bara ett fåtal människor som bekände sig till asatron, och Oden ansåg sig inte längre ha rätten att påstå att han i någon mån faktiskt regerade över dem. Han och de andra asagudarna hade dragit sig tillbaka från Midgård sedan några hundra år tillbaka, och nöjde sig numera med att titta till människorna ibland för att se vad de höll på med. Gudarna fick ändå medge att människorna klarade sig – under omständigheterna – ganska bra.
En annan sak som var bra att känna till om Gladsheim var att det låg ungefär en dagsritt ifrån bron Bifrost, förutsatt att man inte råkade ha en åttafotad häst. Heimdall, som just anlänt till Gladsheim lagom till att solen var på väg ned, ägde inte en sådan häst, och hade således börjat sin resa tidigt på morgonen. Nu var han trött, och fundersam, för de enda gångerna som Allfadern kallade honom till Gladsheim var när han ville ha nyheter från resten av världen. Nyheter som Heimdall, som hade bäst hörsel och syn av alla asarna, var den enda som kunde ge honom.
Efter att ha sett till att hästen blev väl omhändertagen kunde han inte längre skjuta på mötet, och han gick beslutsamt mot Gladsheims portar. De var tunga, men Heimdall var en av de starkaste asarna, och han sköt lätt upp dem och stegade in i salen.
Oden satt inte på sin vanliga tron, och inte heller på någon av de tolv mindre tronerna som stod bredvid den: istället satt han vid ett bord som var placerat mitt i salen, kanske för att ge ett vänskapligare intryck än han annars gjorde. Heimdall kände sig genast mer självsäker, och för varje steg han tog ökade hans självsäkerhet, tills den nått nästan arroganta höjder. Han gick fram till bordet, slog sig ner på en stol, och slängde nonchalant upp fötterna på det. En blick från Allfadern fick honom dock snabbt att ta ner dem igen.
- Du kallade på mig, fick Heimdall ur sig, i ett försök att släta över det han just gjort.
- Jag har ett uppdrag till dig, sa Allfadern. Ett viktigt sådant.
- Jag är smickrad.
Det var han också. Heimdall var ytterst svag för alla former av smicker, och att få ett hemligt uppdrag från självaste Allfadern, det var den största komplimangen man kunde få. Han antog i alla fall att det var hemligt, för det var väl alla viktiga uppdrag?
- Det gäller ett instrument, sa Allfadern.
- Säg inget mer, sa Heimdall.
Det var tydligt att Allfadern ville säga betydligt mer än så, men Heimdall hade redan börjat orera hejdlöst, och gick inte att stoppa:
- Jag kan ju alltid försöka, sa han. Men mitt första uppdrag känns ganska viktigt redan som det är. Jag menar, ditt nya instrument kan ju knappast vara lika viktigt som det hornet jag redan har.
- Snudd på.
Det fick tyst på Heimdall. Snudd på lika viktigt som hornet som varnade för jordens undergång? Vad var det här för instrument? Vågade han fråga?
Det gjorde han nog inte, men nyfikenheten tog överhanden.
- Jag har svårt att tro det, sa han, i ett försök att framstå som hälsosamt skeptisk.
- Det här instrumentet kontrollerar tiden, sa Allfadern.
Han väntade på att budskapet skulle sjunka in, men Heimdall gjorde ingenting som visade att han förstått varför det gjorde hornet speciellt. Istället höll han upp ett runt föremål, som Heimdall kände igen som en stämpipa. Ett verktyg för att stämma instrument.
- Vet du vad det här är? frågade Allfadern.
- En stämpipa? gissade Heimdall.
Allfadern nickade allvarligt.
- Men det är inte vilken stämpipa som helst, sa han. Den stämmer inte musik, utan tiden. Ser till att allting flyter på som det ska, och att ingenting händer i en annan ordning än den som bestämts av det oändliga kosmos.
Heimdall fick erkänna att han inte förstod vad Allfadern menade, men han kände på sig att det här inte var rätt tillfälle att be om en närmare förklaring.
- Och det är den jag bör vakta? gissade han.
- Nej, sa Allfadern. Du ska vakta resultatet av, låt oss säga, min nyfikenhet. I min oändliga visdom finns det ändå saker som inte står klart för mig förrän jag har testat dem empiriskt. Det är tyvärr inte alltid någonting gott som kommer ur den här nyfikenheten.
Återigen kände Heimdall att han inte riktigt förstod: testat vad empiriskt?
- Har du någon aning om hur illa det vore om fel person kunde resa hur den ville i tiden? frågade Allfadern.
- Väldigt illa? gissade Heimdall.
- Precis, sa Allfadern, och därför litar jag på att du inte slarvar bort det här instrumentet, eller över huvud taget lämnar det ifrån dig under några omständigheter.
- Det finns väl några omständigheter, invände Heimdall, men blev med ens avbruten:
- Inga omständigheter. Inga som helst. Ger jag dig instrumentet förväntar jag mig att det har din fulla uppmärksamhet från och med nu till Ragnarök. Är det förstått?
Självklart var det förstått. Aldrig lämna ifrån sig instrumentet. Glasklart skulle han nog vilja påstå att det var. Han nickade instämmande, men förstod av Allfaderns blick att det här var den typen av överenskommelse som måste uttalas.
- Absolut, sa han. Inga omständigheter.
- Bra, sa Allfadern.
Han tog upp instrumentet, och räckte över det till Heimdall. Det var, till hans förvåning, blått. En tanke flög genom hans huvud, och fast han sa åt sig själv att inte ifrågasätta Allfadern var det omöjligt att inte genast uttrycka den:
- Det här är en blå ukulele, sa han. Menar du att den kan resa i tiden?
Allfadern suckade.
- Ja, eftersom jag gjorde misstaget att stämma den med hjälp av den här, sa han och höll upp stämpipan. Ta den och försvinn härifrån.
Tonen hos Allfadern sade Heimdall att det var bäst att lyda, så fort som möjligt.
Dagarna gick och blev till veckor, men inte en enda gång lämnade han ifrån sig ukulelen. Han förklarade för de andra gudarna, när de frågade, att han alltid hade velat lära sig att spela gitarr men att han bestämt sig för att börja med någonting mindre. Till en början fann de det lite konstigt att han bar runt på den utan att någonsin spela någonting, men som med alla andra förändringar vande de sig snabbt vid den. Dessutom hade Heimdall alltid ansetts vara lite speciell, så de accepterade det som en ny del av hans redan förbryllande personlighet.
Men så en dag – en ödesdiger dag – gick han förbi vad som såg ut att vara en helt vanlig bubbelpool. Kanske borde han varit lite fundersam, rent av misstänksam, över att den stod mitt ute i ingenstans, men konstigare saker hade hänt och just då var han väldigt sugen på att ta sig ett avslappnande bad. Så han lade sina kläder, Gjallarhornet och ukulelen åt sidan, och hoppade i.
När han steg upp fyrtio minuter senare hittade han bara Gjallarhornet. Han kände sig plötsligt väldigt lurad, och undrade varför det här alltid hände honom.

* * *

Nere på jorden hade lastbilen som skulle leverera varor till Musikpunkten just lastats klart, och chauffören var på väg att hoppa in och köra bort när han lade märke till att han hade tappat ett instrument. Hur den blå ukulelen hade trillat ur sin låda var förstås lite av ett mysterium, men han kastade snabbt in den tillsammans med resten av musikinstrumenten och gav sig av. Körde han snabbt skulle han hinna köra förbi Statoil och ta sig en kopp kaffe, och det kunde han behöva.


Blev nyfiken på vad du skrev och bestämde mig för att läsa det...

Du skriver riktigt, riktigt bra! Lova att berätta om det blir en bok, så kan jag köpa den
Vill absolut höra fortsättningen!
En nyfiken fråga: till vilken/vilka förlag skickade du manuset?

8 jun, 2014 19:53
Ellociraptor
Elev

Avatar


Privet Drive Det är gulligt hur många (här och IRL) som säger att jag måste lova att beräta om jag blir utgiven. Believe you me, dagen det händer kommer jag antagligen spamma ner hela mugglis, ringa alla jag känner och sedan skrika ut detfrån rikdagshuset... Hehe, men tack! Lovar att berätta om hur det går!

Jag skickade ett fysiskt exemplar till Styxx fantasy (de tar bara emot manus i maj och november så det satte min deadline), sedan mailade jag Mörkesdottir, Natur och Kultur, och Alfabeta. I ett utbrott av hybris registrerade jag även manuset på Norstedts hemsida.
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkbtsx99https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fkwavv4ehttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Ftinyurl.com%2Fl83v6rx

8 jun, 2014 20:10
Fellrendión
Elev

Avatar


Det är så himla svårt att ens komma igång.... :<
Handlingen är färdig men att komma igång är svårt. Jag bestämmer mig nog för att ta en simpel och enkel början. Man kan ju alltid ändra och redigera i efterhand.
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Flh6.googleusercontent.com%2Fproxy%2FBwc1vwMmXP74iawJlqCpzd61QCOfT7pzComQALSAxdR8rWTpsVWHSCIr3_a8-ON8YQ

8 jun, 2014 20:12
Epiphany
Elev

Avatar


Skrivet av Fellrendión:
Det är så himla svårt att ens komma igång.... :<
Handlingen är färdig men att komma igång är svårt. Jag bestämmer mig nog för att ta en simpel och enkel början. Man kan ju alltid ändra och redigera i efterhand.


Har du provat skriva "baklänges?" Det är många författare som gör så. Funkar för mig.

9 jun, 2014 11:08
Borttagen

Avatar


HJÄLP! Jag behöver efternamn-förslag, helst sådana som är amerikanska/engelska. Det ska vara ganska långt, ovanligt och passa till förnamnet Alaric. Några förslag? :')

9 jun, 2014 11:26
Majaluna
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
HJÄLP! Jag behöver efternamn-förslag, helst sådana som är amerikanska/engelska. Det ska vara ganska långt, ovanligt och passa till förnamnet Alaric. Några förslag? :')

Braces? Trayer? Stardeis? Wolders?

bara mixar bokstäver....
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fs-media-cache-ak0.pinimg.com%2F736x%2Fc9%2Ffe%2Fac%2Fc9feacfb3176ce94094949c59d59825d.jpg https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2F37.media.tumblr.com%2Fc17c65c2983fd924d1d69e13996c378e%2Ftumblr_n3blq3xScU1qk2e1co10_250.gif

9 jun, 2014 13:14
Borttagen

Avatar

+1


Skrivet av Majaluna:
Skrivet av Borttagen:
HJÄLP! Jag behöver efternamn-förslag, helst sådana som är amerikanska/engelska. Det ska vara ganska långt, ovanligt och passa till förnamnet Alaric. Några förslag? :')

Braces? Trayer? Stardeis? Wolders?

bara mixar bokstäver....

Tack så mycket! :') Trayer passar perfekt!

9 jun, 2014 13:58
1 2 3 ... 132 133 134 ... 303 304 305

Bevaka tråden

Forum > Kreativitet > Ni som skriver..

Du får inte svara på den här tråden.