In the dark PRS Vidomina & Medi

Eric såg på Adela och tog sedan bort sin hand och höll upp dem.
"Så jag får inte leda henne till dansen? Missförstå mig inte men det var DU som sa at jag skulle fråga." Han logg mjukt och såg Alice ta hans and och de började att gå tillsammans.
Mira kom upp bakom dem och log.
"Jag hör mitt namn nämnas. Vad står på?" Viskade hon mjukt och kysste Leo på kinden.

"Och jag är glad att du har förstått vad som gäller."
Adela muttrade något ohörbart om prinsen. Hon vad ganska säker på att hon inte gillade honom. Men hon skulle inte säga detta till någon, eftersom hon verkade vara den enda som inte verkade gilla honom.
Hon såg på när han gick med Alice från matsalen till balsalen och gick efter de med de andra gästerna och vakter.
"Mira!" Leo snorde runt och såg mot henne. "Jag trodde du jobbade. Rion undrade just var du var. Var.. var var du någonstans?"

Eric log mot henne och de gick tillsamans. I balsalen bjöd Eric upp till dans och Alice började dansa med honom.
Mira log svagt och nickade.
"Jag set iväg en stund. Ville se mannen jag älskar. " Hon log mjukt.
"Sen kände jag lukten av blod. Så stark, så färsk."

"Du överraskar mig, Mira.", sa Leo och greppade tag om hennes händer. "Jag trodde du var med vid prinsens ankomst. Det var storartat, med soldater och alla som väntade in honom vid palatsets ingång". Han log och erbjöd henne sin arm för att leda henne in i balsalen tillsammans med de andra gästerna. Det var en vacker syn. Att se alla så glamoröst klädda i sina finaste tyger, röra sig till musiken. Leo gillade det. "Blod? Ja, såklart. Prinsen.. han... han är ju människa." Leo såg åt hans håll där han dansade med Alice. "Vad tycker du om honom? Adela verkar inte tycka att han gör särskilt gott intryck.", de sista orden skrattade han åt. Han hade ju sett hur Adela försvarat Alice.

Hon skrattade mjukt men skakade på huvudet.
"Nej det är inte hans blod. Det är Alices blod." Hon såg bort medan hon höll sig mot Leo men snart kunde hon inte. Hon störtade mot Alice och Eric med ett morrande.

"NEJ!" Alice tog sig loss och ställde sif draför Eric för att stoppa anfallet.
"Mira!"

Leo hann knappt med i vad som hände. Plötsligt hade Mira lämnat hans sida för att störta åt Alice och Erics i en hastig rörelse. "Mira!" Rion flämtade till då han insåg att hon höll på att attackera Alice och satte fart efter Mira för att stoppa henne.
Innan Mira nått fram till Alice och Eric greppade Rion tag i Miras krage för att dra henne ifrån de. Han hörde henne morrande och kände hur han själv blev ilsken över hennes dåraktiga beteende. Rion fräste och visade sina huggtänder. Hans blick blev mörk och han verkade inte densamma, trevliga, Rion som han varit bara för en stund sedan. "Mira, lugna dig!", fräste Rion och skakade om henne. Han var alldeles för stark för Mira att vinna över.

Alice såg oroat ut och såg sedan på Eric med en sorgsen blick.
"Jag ber om ursäkt. Mira har aldrig gjort såhär." Hon såg på Rikon med en tacksam blick och suckade.
"Vakter, Kan ni ta henne till hennes rum? Lås in henne så hon får lugna ner sig."
Mira hade lugnat ner sig när Rion ruskat om henne och hon följde lydigt med. Tacksam över Alices godhet.
"Förlåt mig ers höghet." Mira såg skamset ner.

Leo verkade omskakad av händelsen då han stod kvar vid platsen där Rion lämnat honom. Hans mun var öppen i häpnad och han följde blicken på Mira, tillsammans med vakterna. Han kunde inte tro på det han just sett. Rion såg efter vakterna och såg besvärad ut. Det var inte passande att hon betett sig så, men han var mest överraskad över hennes plötsliga beteende. Mira hade arbetat länge vid Alice sida och aldrig försökt attackera henne, vad var det som slog slint nu? Han tänkte på Leo och upptäckte honom bland de andra gästerna. Han beslöt sig för att först se till Alice innan han såg över sin bror.
"Alice, är du okej?", sa Rion och gick fram till henne. Han såg oroat på henne.
Adela, som inte ville att allt för mycket uppmärksamhet skulle gå till händelsen klappade i händerna för att få gästernas uppmärksamhet. "Seså! Festen kan fortsätta, ursäkta det abrupta avbrottet. Allting är under kontroll."
Gästerna återgick till mummel och musiken fortsattes att spela. Det var tillräckligt för att inte dra för mycket uppmärksamhet åt Alice och prinsens håll.

Eric såg på Alice och log en smula. Hans händer darrade och han höjde handen.
"Kan man få lite vin? Jag känner mig nervös." Han såg sedan på Adela.
"Snälla kan någon förklara vad som hände? Varför attackerade den där kvinnan oss?" Han såg sedan på Alice.
"Är du inte rädd att bo med vampyrer?"

Adela knäppte med fingrarna för att få en tjänares uppmärksamhet. Hon gav tecken till att servera prinsen med ett glas vin till honom. Strax därpå återkom tjänaren med ett glas på en bricka serverad åt honom.
Adela suckade och visste först inte var hon skulle börja, men så andades hon ut och drog in ny luft innan hon öppnade munnen för att tala.
"Mira, hon.. hennes jaktinstinkt tog över, är jag rädd, hon kunde inte tygla sig. Och som du kanske vet..", Adela sänkte rösten. "..Alice har magiskt blod som är väldigt åtråvärt för vampyrer, en kan kalla det att hon har magiskt blod." Hon höjde sin ton en aning. "Mira vet att hon gjorde fel. Hon kommer straffas för sina handlingar, var inte rädd för det." Adela pressade fram ett leende och kramade sina händer i oro. Hon önskade att Léon skulle kliva in och ta över. Adela hade inte rollen som värd. Men hon skulle göra allt för att försvara Alice som prästinna.