In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon log mot Adela och reste sig sedan.
"Om i ursäktar. Jag mår inte så bra i magen." Hon såg på dem och skakade på huvudet.
"Det är min mage som gör ont och det är ingen fara." Hon såg på Adela.
"Kan du komma med mig en liten sund?"

De andra var påväg att resa sig då Alice rest sig, men hejdade sig då hon kallade på Adela. Hon behövde ursäkta sig bara, de skulle inte följa Alices steg.
Adela reste sig och tog tag i sin klänningskjol för att gå över till Alice. "Ers höghet. Vad kan jag hjälpa er med?" Hon parkerade sig vid sidan om henne och väntade in hennes ord. En oro började gro hos henne, bara hon inte blivit för dålig. Kanske stressen ändå kommit ikapp henne? Var rollen som prästinna för stor för henne? Adela sköt bort tanken, det var ingen idé att misstro Alice. Alice var stor nog att tala för sig själv. Adela skulle inte ta ut något i förskott.

Hon hade gått ut och hon såg oroad ut.
"Min kvinnliga blödning ar börjat. De har inte sagt vad jag kan göra." Hon såg pågad ut.
"Har du någon ört eller något som kan dämpa denna smärta?" Hon lade handen mot magen.

"Jadå, ers höghet. Kom, vi går till din kammare. Så du kan hämta andan."
Adela ledde henne till övervåningen och hennes kammare. "Sätt dig ner, jag ordnar örter och varmt vatten åt dig." Adela kallade på en av tjänarna att hämta varmt vatten och samlade örter från en av lådorna från Alices skrivbord. "Jag visste att de skulle komma till användning.", mumlade hon och krossade de torkade bladen mellan sina fingrar för att tappa de i glaset. Snart kom tjänaren tillbaka med en karaff med hett vatten. Adela tog den för att hälla det varma vattnet i glaset och sedan räcka över det till Alice. "Här. Det hjälper."

Hon log tacksamt och hon gick efter henne. Hon sjönk ner på sängen och såg på glaset som sträcktes fram. Försiktigt tog hon emot det och drack det sakta för att inte bränna sig och nickade.
"Nu har vi bara blödningen kvar. " Hon log mot henne.

"Blödningen?", hon lät förvirrad, men så kom hon på vad Alice talade om och vände sig om för att försvinna in i Alices badrum. Hon kom tillbaka med en tygbit i sin hand. "Här, det är av silke. Den kommer att hjälpa. Den stoppar för att blöda igenom."
Adela sträckte över tygbiten och log vänligt. Hon visste ju själv vad besvärligt det kunde vara. Samtidigt som hon ville att de skulle skynda sig för att inte låta de andra vänta på de alldeles för länge. Alice var ju trots allt huvudpersonen.

Hon tog sig efter och såg på tygbiten och stoppade den mellan benen och tvättade sedan av händerna.
"Tack Adela. Jag mår bättre redan." Hon nickade tacksamt och så över axeln.
"Vi borde gå ner redan"

Adela pressade fram ett leende och nickade. "Så bra att det passar sig, ers höghet."
Adela flyttade sig så att Alice kunde passera förbi. "Du har rätt, bäst att inte låta de vänta mer."
Hon följde efter henne ut i sovrummet för att sedan gå mot dörren ut i korridoren. "Du har din dans med prinsen som väntar.", mumlade Adela och tänkte tillbaka på prinsen som inte övertygat Adela än. Hon var inte säker på att hon gillade eller litade på honom. Vad var hans agenda egentligen?
"Efter dig, ers höghet."

Alice gick lite mer böjt än vanligt.
"Det gör så ont. Jag har en sådan smärta så jag orkar inte vara rakt upp."
Hon tog sig ner och såg på Rion och rätade på sig.
"Allt bra?" Frågade Alice försiktigt och såg Eric komma fram och nickade.
"Får jag ta er hand ers höghet?"

Adela gick efter Alice och skyndade sig fram när Eric gick fram till de. "Det passar sig inte, prins Eric. Ge mig en bra anledning.", men så förstod Adela. Han erbjöd henne sin arm. Och han frågade faktiskt. Det var framgång, han hade hört Adelas varning. Adela teg igen och backade undan så att de två kunde passera.
Rion såg på då Eric gått fram till Alice. Han ville säga att allt var bra, men inte hunnit då Eric avbröt deras kontakt. Rion log ett pressat leende åt hennes håll och gick fram till Leo för att gå med honom efter de till balsalen. "Var är Mira?", frågade Rion och såg sig om efter henne. Leo hade inte sett henne och antog att hon jobbade. Hon kanske skulle göra de sällskap senare.