Emmsaan
Elev
|
Jag behöver hjälp!! Jag har skrivit ett stycke i min senaste berättelse där den ena karaktären berättar om sin barndom för en annan. När jag själv läser det blir jag ledsen, men jag vet inte ifall andra kan tycka att det hela låter överdramatiskt eller något sådan. Därför skulle jag blir ytterst tacksam ifall någon tog sig tiden att läsa igen och säga vad hen tycker 
Spoiler:
Tryck här för att visa! Han tittade inte på mig när han började prata:
”Jag vet inte var du fått veta om min bakgrund, men mitt liv började väldigt normalt. Jag hade en mamma och en pappa som älskade mig. Dessvärre varade det livet inte mer än i några få år. När jag var fem år skiljde sig mina föräldrar och mamma stack. Jag har inte sett henne sedan dagen hon skrev på skilsmässopapperna. Jag blev i alla fall kvar hos pappa och året därpå flyttade hans nya flickvän in hos oss. I början var hon väldigt snäll mot mig, nästan för snäll. Hon ville alltid ha mig i sitt knä och lockade med godis och små leksaker.
Man hör ju ibland talas om styvpappor som sexuellt utnyttjar sina styvdöttrar, men det är inte så ofta som man hör liknande saker om styvmammor. Kanske finns det inte lika många av dem, jag vet inte. Allt jag vet är att jag hade oturen att få en sådan styvmamma.
Jag var åtta år när hon började röra vid mig. Då förstod jag inte riktigt vad som höll på att hända. Jag trodde bara det var så en mamma betedde sig och att jag inte tyckte om det för att hon inte var min riktiga mamma.
Sedan blev jag äldre och det blev värre. Samtidigt förstod jag att det hon höll på med inte var något man fick göra. En kväll sa jag det till henne. Hon blev vansinnig och sa att hon skulle döda mig ifall jag berättade något för någon, speciellt min pappa. Efter det allt mycket värre.
Eftersom jag växte och blev större började hon oroa sig för att jag skulle göra motstånd. Därför började hon binda fast mina händer och fötter med pappas skärp. Om jag ändå gjorde motstånd spände hon ett runt min hals. Jag var bunden som ett fångat djur varje morgon när hon kom in i mitt sovrum. Hon tittade alltid om jag hade något morgonstånd. Många gånger blev hon besviken. För att ändå få en reaktion tvingade hon mig att titta på porr. Sedan… tog hon fördel av situationen.
Tortyren, för det var inget annat än tortyr trots att det inte lämnade några sår på min kropp, fortsatte tills jag fyllde 15 år. Då fick jag nog. Jag hade för några år sedan förstått att jag var en trollkarl och tränat min speciella kraft varje dag sedan upptäckten. Fick hon för sig att döda mig skulle hon möta ett oväntat försvar för jag lät inte henne eller någon annan veta om att jag var något annat än vanlig.
Jag kom sent hem en dag bara för att provocera. De satt och åt. De såg lyckliga ut. Jag hade vid det laget lärt mig att saker och ting sällan var som det såg ut att vara. I alla fall skulle jag totalt krossa deras illusion.
Jag smällde igen dörren onödigt hårt, klampade fram till matbordet och slog händerna i bordsskivan. Pappa var på väg att resa sig upp för att ge mig en utskällning, men jag stoppade honom genom att vifta med ena handen. En stark vind tryckte ner honom på hans stol igen. Han försökte inte säga något igen utan lät mig prata. Jag berättade allt och lät honom förstå vilket monster som han hade gift sig med. Hon försökte stoppa mig många gånger och hävdade att jag hade en livlig fantasi, att jag var mentalt sjuk och att jag inte hade lov att komma med falska anklagelser på det sättet. Jag svarade med att slå till henne. Med knuten näven slog jag henne i ansiktet. Hon kved som ett litet barn och jag kunde inte låta bli att glädjas över hennes smärta. Med ett sarkastiskt leende berättade jag vidare.
De lyssnade tyst på mig och den förfärade blicken som pappa hade haft vänd mot mig flyttades över till kvinnan som han hade släppt in i vårt hem och gift sig med.
När jag berättat färdigt förklarade jag att vi aldrig skulle träffas igen. Jag skulle åka och ifall någon av de sökte upp mig skulle jag inte möta dem med någon vänlighet. Faktiskt förklarade jag att jag troligen skulle döda dem. Efter det tog jag min färdigpackade ryggsäck som stod redo inne i mitt rum och lämnade mitt barndomshem för att aldrig se det igen. Det innehåller en massa onda minnen och knappt en handfull goda.”
Do I regret it? Yes.
Would I do it again? Probably.
30 maj, 2014 21:30
|
Fellrendión
Elev
|
För första gången på jättelänge har jag känt mig nästan 100% nöjd med ett projekt. Jag är så glad just nu. Detta projektet kan äntligen lyckas och det känns så unikt på något sätt. Antagligen brister mina drömmar då jag alltid har oturen att komma på "unika" idéer som redan finns utan att jag hört talas om dem.
Men nu har jag äntligen en chans känns det som! 
Både handlingen och syftet kan bli väldigt bra tror jag.
Den står för många saker men huvudsyftet är för acceptans och transsexuella.
Sen är den även emot rasism, ytlighet och homofobi.
30 maj, 2014 21:41
|
the marauder
Elev
|
Kattuggla och Emmsaan: Tack så jättemycket för era fina ord! Ni har ingen aning om hur glada de gör mig - har sprungit runt på svävande moln hela dagen... Tack tack tack! ♥
30 maj, 2014 22:11
|
Borttagen
|
Fellrendión: Du behöver inte komma på något som är 100% nytt. Bara en vinkel som ingen tänkt på förut. Ta något gammalt och gör det till något nytt.
30 maj, 2014 23:14
|
Ithrenniel
Elev
|
Skrivet av Fellrendión: För första gången på jättelänge har jag känt mig nästan 100% nöjd med ett projekt. Jag är så glad just nu. Detta projektet kan äntligen lyckas och det känns så unikt på något sätt. Antagligen brister mina drömmar då jag alltid har oturen att komma på "unika" idéer som redan finns utan att jag hört talas om dem.
Men nu har jag äntligen en chans känns det som!
Både handlingen och syftet kan bli väldigt bra tror jag.
Den står för många saker men huvudsyftet är för acceptans och transsexuella.
Sen är den även emot rasism, ytlighet och homofobi.
Det låter spännande! Hoppas det går vägen!
 
31 maj, 2014 00:12
|
Privet Drive
Elev
|
Skrivet av Emmsaan: Jag behöver hjälp!! Jag har skrivit ett stycke i min senaste berättelse där den ena karaktären berättar om sin barndom för en annan. När jag själv läser det blir jag ledsen, men jag vet inte ifall andra kan tycka att det hela låter överdramatiskt eller något sådan. Därför skulle jag blir ytterst tacksam ifall någon tog sig tiden att läsa igen och säga vad hen tycker
Spoiler:
Tryck här för att visa! Han tittade inte på mig när han började prata:
”Jag vet inte var du fått veta om min bakgrund, men mitt liv började väldigt normalt. Jag hade en mamma och en pappa som älskade mig. Dessvärre varade det livet inte mer än i några få år. När jag var fem år skiljde sig mina föräldrar och mamma stack. Jag har inte sett henne sedan dagen hon skrev på skilsmässopapperna. Jag blev i alla fall kvar hos pappa och året därpå flyttade hans nya flickvän in hos oss. I början var hon väldigt snäll mot mig, nästan för snäll. Hon ville alltid ha mig i sitt knä och lockade med godis och små leksaker.
Man hör ju ibland talas om styvpappor som sexuellt utnyttjar sina styvdöttrar, men det är inte så ofta som man hör liknande saker om styvmammor. Kanske finns det inte lika många av dem, jag vet inte. Allt jag vet är att jag hade oturen att få en sådan styvmamma.
Jag var åtta år när hon började röra vid mig. Då förstod jag inte riktigt vad som höll på att hända. Jag trodde bara det var så en mamma betedde sig och att jag inte tyckte om det för att hon inte var min riktiga mamma.
Sedan blev jag äldre och det blev värre. Samtidigt förstod jag att det hon höll på med inte var något man fick göra. En kväll sa jag det till henne. Hon blev vansinnig och sa att hon skulle döda mig ifall jag berättade något för någon, speciellt min pappa. Efter det allt mycket värre.
Eftersom jag växte och blev större började hon oroa sig för att jag skulle göra motstånd. Därför började hon binda fast mina händer och fötter med pappas skärp. Om jag ändå gjorde motstånd spände hon ett runt min hals. Jag var bunden som ett fångat djur varje morgon när hon kom in i mitt sovrum. Hon tittade alltid om jag hade något morgonstånd. Många gånger blev hon besviken. För att ändå få en reaktion tvingade hon mig att titta på porr. Sedan… tog hon fördel av situationen.
Tortyren, för det var inget annat än tortyr trots att det inte lämnade några sår på min kropp, fortsatte tills jag fyllde 15 år. Då fick jag nog. Jag hade för några år sedan förstått att jag var en trollkarl och tränat min speciella kraft varje dag sedan upptäckten. Fick hon för sig att döda mig skulle hon möta ett oväntat försvar för jag lät inte henne eller någon annan veta om att jag var något annat än vanlig.
Jag kom sent hem en dag bara för att provocera. De satt och åt. De såg lyckliga ut. Jag hade vid det laget lärt mig att saker och ting sällan var som det såg ut att vara. I alla fall skulle jag totalt krossa deras illusion.
Jag smällde igen dörren onödigt hårt, klampade fram till matbordet och slog händerna i bordsskivan. Pappa var på väg att resa sig upp för att ge mig en utskällning, men jag stoppade honom genom att vifta med ena handen. En stark vind tryckte ner honom på hans stol igen. Han försökte inte säga något igen utan lät mig prata. Jag berättade allt och lät honom förstå vilket monster som han hade gift sig med. Hon försökte stoppa mig många gånger och hävdade att jag hade en livlig fantasi, att jag var mentalt sjuk och att jag inte hade lov att komma med falska anklagelser på det sättet. Jag svarade med att slå till henne. Med knuten näven slog jag henne i ansiktet. Hon kved som ett litet barn och jag kunde inte låta bli att glädjas över hennes smärta. Med ett sarkastiskt leende berättade jag vidare.
De lyssnade tyst på mig och den förfärade blicken som pappa hade haft vänd mot mig flyttades över till kvinnan som han hade släppt in i vårt hem och gift sig med.
När jag berättat färdigt förklarade jag att vi aldrig skulle träffas igen. Jag skulle åka och ifall någon av de sökte upp mig skulle jag inte möta dem med någon vänlighet. Faktiskt förklarade jag att jag troligen skulle döda dem. Efter det tog jag min färdigpackade ryggsäck som stod redo inne i mitt rum och lämnade mitt barndomshem för att aldrig se det igen. Det innehåller en massa onda minnen och knappt en handfull goda.”
Det var jättebra! Jag gillar hur det i början var någon som skulle berätta "sin livshistoria" för att sedan komma in i berättelsen som om det var nu...
31 maj, 2014 06:31
|
Ellociraptor
Elev
|
31 maj, 2014 10:05
|
Emmsaan
Elev
|
Skrivet av Ellociraptor: Emmsaan Det enda jag tänkte på var att delen med att hon band fast honom kanske inte var nödvändig. Hon är ändå i en maktposition mot honom, så det behövs egentligen ingen förklaring till varför han inte kämpade emot när han blev äldre och starkare.
Tack för kommentaren. Jag tog den genast till mig och gjorde en mindre förrändring. Vad tycker du om det här istället??
Spoiler:
Tryck här för att visa!Eftersom jag växte och blev större började hon oroa sig för att jag skulle göra motstånd. Därför började hon hota mig mer konsekvent och bara för att visa att hon menade allvar lade hon ett av pappas skärp runt min hals. Jag var alldeles för rädd för att göra något motstånd och varje morgon innebar en huggande rädsla i mitt inre.
(Jag behöver ha med det där skärpet på ett eller annat sätt eftersom det är med i en annan scen  )
Do I regret it? Yes.
Would I do it again? Probably.
31 maj, 2014 10:56
|
Ellociraptor
Elev
|
31 maj, 2014 13:19
|
Fellrendión
Elev
|
Idag höll jag på att skissa på en karaktär till min berättelse. Men den är inte färdig än...
Jag funderar på att skriva en faktatext om mina karaktärer för då kanske man kan få en ordentlig bakgrund också. Jag vill gärna ha med lite karaktärsutveckling i denna för det har jag aldrig annars.
31 maj, 2014 17:38
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen