Förändrad värld Lupple & Medi

Han log och började ta henne till spelrummet och öppnade sedan dörren.
"Så där ja." han log mot henne.


Hon tog emot den och stoppade den innanför täcket och kröp ihop.
"Tack." Sa hon och blickade upp på honom.
"Det gör ganska ont fortfarande. Men jag tror jag ska klara det. Jag brukar ha ganksa kraftiga..." hon såg illamående ut.

Aurora såg på rummet igen med stora ögon. "Har du ett bilspel? Så man kan spela mot varandra?" Undrade hon nyfiket.

Han såg på henne med en oroad blick. Vad kunde han göra? "Ska jag hämta en hink åt dig?" Undrade han oroligt.

"Bilspel?" Frågade han nyfiket och såg på henne.
"Kan kolla men annars kan vi nog hitta ett spel åt dig." Han slog på teven och satte på det nyaste spelkonsollen.


"Gärna." Sa hon och drog ihop sig.
"Och gärna vatten, med mycket is i." Sa hon och kramade kudden.
"Förlåt."

Hon nickade sakta. Hur skulle hon förklara? "Det är färgglatt, med söta figurer och så kan man kasta bananer." Viskade hon. "Man racar mot varandra." Förklarade hon försiktigt.

Han nickade sakta. "Be inte om ursäkt." Viskade han och såg på henne. "Detta är en del av ditt liv." Sa han enkelt och skyndade iväg till köket för att ordna med isvattnet åt henne och han märkte tjänarnas blickar men de sa ingenting. Klokt. Han hämtade sedan en hink och begav sig upp till henne igen.

"Ah du menar det spelet." Han log, stängde av konsollen och bytte. Snart hördes glad musik och han log.
"Det här är spelet du menar." Sa han mjukt.

Hon såg efter honom och slöt sedan ögonen. Illamåendet blev lättare och hon hörde när han kom upp igen.

Hon sken upp. "Åh ja!" Utbrast hon. "Jag fick spela det på sjukhuset. När jag fyllde 10." Log hon glatt och tog ena kontrollen.

Han ställde ned hinken vid sidan av hennes säng och gav henne vattnet. "Varsågod." Sa han och log mjukt.

"Det är väl bra?" Han tog den andra och drog fram två sacosäckar till dem och slog sig ner i den ena.
"Ska vi spela med eller emot varandra?"

Hon satte sig upp och drack djupa klunkar innan hon sjönk ner.
"Tack." sa hon och slöt ögonen.
"Önskar att man itne fick mens." Hon sneglade på honom.
"Vad känner du för mens egentligen? Törstig?"

Hon satte sig i den andra och såg på honom. "Kan vi spela tillsammans? I samma lag?" Sa hon upprymt. "Åh det vill jag göra." Log hon glatt.

Han nickade sakta. Han hade läst något om det där. Han skulle fråga den där kvinnan vid tillfälle. Sedan flinade han roat. Vad skulle han svara? Inget svar skulle vara helt bra. "Jag har inte tänkt så mycket kring det tidigare. Jag antar att det är lite intressant. Att du luktar blod." Svarade han ärligt.

Han log och nickade.
"Då gör vi det." Sa han och startade.
"Så ska vi spöa skiten ur den." Sa han med ett leende.
"Jag älskar det här spelet. Det är så glatt."


Hon såg på honom och nickade. Sedan böjde hon sig över sängen och kräktes i hinken. När hon var klar så lade hon sig på sidan.
"Snälla snälla få mig att sova..." Bad hon.

Aurora log glatt och nickade. "Ja" Sa hon roat och började att köra när det startade.

Rafael såg på henne. Hon verkade verkligen lida. Han funderade lite. Vad kunde han göra? Han reste sig upp och gick till medecinskåpet. Låste upp det och plockade fram en sömntablett. Låste igen och gick till henne och gav över den. "Den kommer få dig att sova." Sa han.